I förra blogginlägget gick jag genom momentumindikatorn Rate of change (ROC) som visar vilket momentum (hastighet) en kurs har, och hur kursen pendlar mellan ett överköpt läge och ett översålt läge. Låt oss prata mer om den här pendlande rörelsen. En rörelse som varierar kring ett jämviktsläge kallar fysikerna för oscillation (ordet kommer från latin och betyder svängning). Till exempel, föreställ dig en vikt som hänger i en lina (en pendel) och som flyttas från sitt jämviktsläge. Vikten kommer nu att börja pendla fram och tillbaka över sitt jämviktsläge. Ju större avvikelse från jämviktsläget, desto större kommer den så kallade återdrivande kraften vara. Om man ritar rörelsen över tid i ett diagram får man en oscillerande rörelse som passerar ett jämviktsläge fram och tillbaka. När pendeln passerar jämviktsläget är momentum som störst. Ju längre bort från sitt jämviktsläge som pendeln befinner sig, desto större är den återdrivande kraften. Och pendeln strävar hela tiden efter att … Läs mer

Jag vill i några blogginlägg utforska en diskussion inom investeringar som näst efter fundamental analys alltid intresserat mig, nämligen momentum. Jag tänker börja med grunderna och sedan jobba mig fram till en samlad syn på ämnet. Momentum kommer från fysiken och betyder rörelse. Inom investering (eller snarare trading) är det ett samlingsnamn för en brokig grupp indikatorer som mäter hastigheten i en kursrörelse. Indikatorerna hänger även ihop med begreppet oscillation, idéen att kursen pendlar mellan ett överköpt och ett översålt läge. Fysiker säger att ett objekt som rör sig har momentum. Det är en funktion av massa och hastighet. Man kan enklast jämföra med en boll som kastas rakt upp i luften. När bollen lämnar handen är hastigheten som snabbast (massan är konstant). Därefter faller hastigheten och strax innan bollen vänder ned igen är hastigheten som lägst för att strax börja accelerera igen. Fysikerna definierar det så här: p = m x v där p … Läs mer

Jag får frågor om hur jag sparar i fonder. Jag har skrivit om det innan, men här är en uppdaterad sammanställning av mitt eget PPM och barnspar. Inte så många ändringar sedan sist. Hustrun och jag sätter undan barnens julklappspengar och födelsedagspengar. Sparandet sker i fonder som ligger i en ISK. Sparandet står i barnens namn (de är 12 och 16 år). Jag är ganska offensiv i barnsparandet, så det är fortfarande fokus på teknik, globalt och småbolag. Jag brukar aldrig ha över 10 fonder. Just nu är det 6. Jag brukar inte kolla i detalj hur mycket fondernas innehav överlappar, men ibland kan det bli en snabbkoll. Saker som jag tittar på är: fondens inriktning, track record, Morningsstars fondbetyg, risknivå och fondavgift. Jag har öppnat ett konto på Savr. Några favoritställen där jag letar fonder är: Även i PPM har jag fortfarande fokus på teknik, globalt och småbolag:  Utvecklingen YTD i barnsparandet är 26 … Läs mer

En gammal rant dök upp. Jag bemötte konkursgeneralen Ehrenbergs påstående ”Nej, företag behöver inte alls gå med vinst” (2017). Du hittar hans ETC-krönika här, visserligen bakom en betalvägg, men jag citerar de påståenden jag bemöter. Detta blogginlägg förklarar begrepp som vinst och eget kapital, kassaflöde, utdelning, konkurs och nyemission samt hur dessa hänger ihop, vilket är intressant för investerare. Låt mig börja med begreppet vinst. Vinst är ett positivt resultat; ett negativt resultat kallas för förlust (Ehrenberg är väl bekant med begreppet förlust, han har satt två bolag i konkurs och lämnat efter sig skulder på 12 Mkr). Resultat definieras som intäkter minus kostnader. Intäkter är värdet på skapade prestationer; kostnader är värdet på förbrukade resurser. Ett bolag som går med vinst skapar alltså ett värde. Ett företag måste visserligen inte ha vinst som övergripande mål. Ägarna kan ha andra intressen med verksamheten, till exempel att verksamheten ska investera, expandera och växa kraftigt. Många enmansföretag och småföretag … Läs mer

I förra blogginlägget gick jag genom Enterprise value som justerar för företagets skuldsättning när vi beräknar vinstmultiplar. Därmed har jag avslutat de tekniska aspekterna av p/e-tal och vinstmultiplar. Nu vill jag lyfta blicken lite. Frågan vi investerare behöver ställa oss är om synen på vad som är rimliga p/e-tal blivit föråldrad? Finns det anledning att släppa sargen och inte fly från höga p/e-tal så som historien lärt oss? Även om John Templetons ironiska fras – ”Den här gången är det annorlunda” – brukar få erfarna investerare att leta efter exit i en bubbelmarknad, så har digitaliseringen onekligen ritat om kartan. Och oavsett hur digitalisering står sig mot andra historiska quantum leaps som sidenvägen, Gutenbergs tryckerikonst och industrialiseringen, kan vi slå fast en sak: idag kan företag växa med nya affärsmodeller på ett helt annat sätt än tidigare. I det fysiska rummet tog det tid att växa. Hennes & Mauritz skulle leta lokaler och öppna butiker och … Läs mer

I förra blogginlägget gick jag genom varianter på p/e-talet, vinstmultiplar som baseras på andra vinstbegrepp än resultat efter skatt. Nu har turen kommit till Enterprise value. En begränsning med vinstmultiplar som använder bolagets marknadsvärde (aktiekursen) är att de inte tar hänsyn till skuldsidan i balansräkningen. Ett företag med hög belåning kommer att få samma p/e-tal som ett företag med låg eller ingen belåning. Ett sätt att justera för företagets skuldsättning i en vinstmultipel är att använda begreppet Enterprise value. Enkelt uttryckt tar man företagets marknadsvärde av eget kapital och adderar skulderna och drar bort likvida medel. Ett högbelånat företag får då ett högre Enterprise value än ett obelånat företag, allt annat lika. Med marknadsvärde – market capitalization eller bara market cap (MC) – menar man aktiekursen multiplicerat med antal utestående aktier. Till exempel, ett företag med 20 miljoner aktier och aktiekursen 120 kronor får följaktligen ett marknadsvärde på 2 400 miljoner kronor (120 x 20 000 000). Man kan tänka … Läs mer

I förra blogginlägget visade jag hur känslig värderingen är i tillväxtföretag med högt uppskruvade förväntningar på tillväxt. Även små förändringar i tillväxt får stora genomslag i värdering och aktiekurs. Nu ska jag gå genom fler vinstmultiplar. Det klassiska p/e-talet är en enkel vinstmultipel. Som e i nämnaren använder man resultatmåttet längst ner i resultaträkningen, efter alla kostnader inklusive skatt (alternativt resultat efter finansiella poster med schablonskatt 22 procent). Men hur ska vi jämföra företag som har olika kostnadsstrukturer? Närbesläktade med p/e-talet är vinstmultiplar där man använder andra resultatmått. De två vanligaste är EBIT och EBITDA. EBIT är en förkortning för Earnings Before Interest and Tax, det vill säga resultatet före räntor och skatt. På svenska motsvaras det av rörelseresultat. EBIT visar hur företagets rörelse presterar resultatmässigt innan kostnader för finansiering och skatt. Det är ett vanligt mått för att mäta operativ prestation, ett klassiskt VD-mått. EBITDA står för Earnings Before Interest, Tax and Depreciation/Amortization. Här … Läs mer

I förra blogginlägget varnade jag för höga p/e-tal. Även om tresiffriga p/e-tal går att räkna hem på pappret är det väldigt mycket som krävs för att en sådan värdering ska kunna försvaras. Det är inte omöjligt, men man bör vara försiktig, medveten om riskerna och ha järnkoll på företaget. Vad händer om tillväxten förvinner? Och då menar jag inte att tillväxten försvinner helt, utan snarare vad händer med värderingen om högt uppskruvade förväntningar på vinsttillväxt justeras ner? Tillväxtföretag med höga p/e-tal är inte helt överraskande extremt känsliga för förändringar i förväntad tillväxt. Även små förändringar kan få mycket stora genomslag i aktiekursen. I mars 2000 varnade ledningen för Hennes & Mauritz för ”en något lägre tillväxt framöver” och tillväxtmaskinens marknadsvärde rasade som en sten. Plötsligt såg slutraden i alla Excel-blad helt annorlunda ut och marknaden reagerade (och överreagerade) omedelbart. Kursen föll över 30 procent på en enda dag. För att förstå denna marknadsreaktion kan vi … Läs mer