Vad är deflation?

Det kan kanske tyckas märkligt att prata om deflation när vi har en rusande inflation, med prisökningar som vi inte sett sedan 1970-talet. Senaste siffrorna från SCB för december visade en inflationstakt mätt som KPI på 12,3 procent. Det är en siffra investerarkollektivet hade skrattat åt bara för några år sedan. Men nu är vi där. Och, märkligt nog, med rusande inflation ligger deflation samtidigt nära. Jag vill här reda ut begreppen. Vad är deflation? Enkelt uttryckt är det motsatsen till inflation, alltså en sänkning av den allmänna prisnivån. Och precis som inflation mäts deflation med Konsumentprisindex (KPI). När priserna faller på de varor som ingår i KPI har vi deflation. Följande varugrupper ingår i KPI: Deflation är väldigt ovanligt. Normaltillståndet är stabila eller svagt stigande priser. Målet för Riksbanken är en inflation på 2,0 procent. Genom penningpolitiken försöker RB styra inflationen. Om stiger över inflationsmålet höjer RB styrräntan för att kyla av ekonomin. Och … Läs mer

­Årskrönika 2022

Årets sista börsdag är nu avslutad, dags att summera,. Ungefär så här: ibland tjänar man pengar, ibland försöker man undvika att förlora pengar och ibland får man bita ihop. En summering av 2022 innebär att det var ett år då man fick bita ihop. Åtminstone för undertecknad. Jag får gå tillbaka i minnet till början av 1990-talet för att hitta en börsmiljö som har varit och är så extremt präglad av makro som 2022. Flera av de krönikor som jag har publicerat här under året har därför handlat om just makro: Det blir lätt så här stökigt på finansiella marknader när obalanser ska rättas till. 20 år med stadigt fallande långräntor och stigande tillgångsvärden är unikt. Och en negativ styrränta har vi aldrig haft tidigare. Men det fick vi 2015. Addera Putins anfallskrig i Europa. År efter år har Riksbanken stirrat närsynt på tiondelar på inflationen och försökt få upp KPI/KPIF till målet på 2 … Läs mer

Diversifiera eller inte?

Börsnedgång, pyspunka på tech och ras i krypto har skakat liv i den ständiga diskussionen om diversifiering. Ska man sprida sina investeringar i olika tillgångar för att minska risken, eller ska man lägga alla äggen i en korg och bevaka korgen noga? Jag vill här reda ut de båda synsätten. Studier av risk går att spåra tillbaka till 1500-talet, men för oss investerare kom genombrottet 1952 när 25-årige doktoranden Harry Markowitz vid Chicagouniversitetet tog upp sambandet mellan risk och avkastning i en uppmärksammad artikel. Markowitz fick Nobelpriset 1990 tillsammans med William Sharpe och Merton Miller som hade vidareutvecklat Markowitz tankar i den så kallade CAPM-modellen – Capital Asset Pricing Model. Budskapet från Markowitz var föredömligt enkelt: en investerare kan inte förvänta sig få en högre avkastning än marknaden som helhet om hon inte samtidigt är beredd att ta en större risk. Med andra ord, risken styr avkastningen. Kenfield Morley uttrycker det så här i Some Things … Läs mer

Vart är inflationen på väg?

Den rusande inflationen har tryckt upp såväl styrräntor som långräntor och sänkt börsen med över 30 procent hittills i år. En inbromsning av ekonomin ser oundviklig ut, så många investerare är nu extra uppmärksamma på kvartalsrapporterna som börjar ticka in om några veckor, samt framför allt guidning i dessa. Och så har vi den gäckande inflationen som håller i taktpinnen inför hela orkestern. Från att ha varit mer eller mindre livlös år efter år och en icke-faktor fick vi se en ketchupeffekt i slutet av förra året. För närvarande ligger den nära 10 procent, en siffra som hade lockat till skratt bara för något år sedan. Samtidigt ligger styrräntan på blygsamma 1,75 procent, trots senaste monsterhöjningen på en hel procentenhet. Så vad händer nu? Investerarkollektivet håller ögonen på inflationen som började dra rejält i slutet av 2021 och framförallt i början av 2022. När vi närmar oss denna perioden bör KPI/KPIF sakta in. Tänk på … Läs mer

Sagan om nollränta

Kanske skrivs nu till slut det sista kapitlet i berättelsen om nollränta. Och som vanligt då det handlar om börs och finansmarknad är det dramatik och svarta krigsrubriker som gäller när finansiella obalanser ska rättas till. Berättelsen om nollränta börjar efter att it-bubblan sprack år 2000 samt efter terrorattacken den 11 september 2001 i USA. De stimulansåtgärder som amerikanska centralbanken genomförde då för att hålla ekonomin under armarna blev inledningen till första kapitlet. Från väldigt höga räntetoppar i början av 1980-talet (efter 1970-talets inflation) till en normalisering under 1990-talet, inleddes nu en 20 år lång era med stadigt sjunkande räntor. Vi började vänja oss vid att pengar fanns i överflöd och att kostnaden för kapital var låg, och att centralbankerna alltid räddade oss om något hände. De penningpolitiska excesserna accelererade med QE efter finanskrisen 2007–2008, en kris som kulminerade med att Lehman Brothers kollapsade den 15 september 2008. Svenska Riksbanken började chocksänka styrräntan från 4,75 … Läs mer

Herengracht index

Dagens rekordhöjning av styrräntan blev ytterligare en kalldusch för de som fortfarande drömmer om svunna tider med nollränta. Även långräntorna har stigit. Räntan på den tioåriga statsobligationen ligger nu på 2 procent. Det kan kanske tyckas blygsamt, men tioåringen har stigit med 800 procent i år. Stigande räntor utmanar värderingen av tillgångar. Men även etablerade sanningar utmanas. Att huspriser alltid går upp på lång sikt, är en sådan etablerad sanning. Det är mantrat vi har lärt oss att rabbla, och det har varit en naturlag för den generation som växt upp de senaste 20 åren. Men stämmer det? De som minns början av 1990-talet i Sverige vet att huspriser inte alltid går upp. Ibland kraschar de. De som kommer ihåg finanskrisen 2008 har liknande minnen, trots att den krisen inte var så utdragen. Men det finansiella minnet hos homo economicus och investerarkollektivet är kort, så nya krascher ligger alltid i korten. Låt oss zooma ut … Läs mer

Lågkonjunktur

På söndag fyller 2022 års bear market 8 månader. Och visst har vi investerare haft mycket att stå i på sistone. Pandemier, krig, inflation, börsras, ränteuppgångar – och nu till slut viskas det även om lågkonjunktur.  Konjunkturen mäts huvudsakligen genom förändringar i bruttonationalprodukten (BNP) – det samlade värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Ekonomisk tillväxt innebär att BNP ökar, vanligen med några procent. Vi kallar det högkonjunktur, att ekonomin växer. Någon allmänt fastslagen definition av konjunkturläget finns faktiskt inte. Men en vanlig definition av lågkonjunktur är att BNP-tillväxten är negativ två kvartal efter varandra. Högkonjunktur innebär alltså att det är fart på ekonomin. Arbetslösheten är låg och kapacitetsutnyttjandet högt. Andra indikatorer är industrins orderingång, inköpsindex, leveranstider, planering av produktion, lageruppbyggnad och antalet platsannonser m m.  En viktig ledande indikator är avkastningskurvan – the yield curve. Det är kanariefågeln i gruvan, när dess sång tystnar är högkonjunkturen på väg att vända. … Läs mer

Sommarrally

Sommarrallyt i juli har gett investerarkollektivet en paus i årets bear market med studs i sargade portföljer. Vågar man rida på vågen och hur länge kommer det hålla i sig och vad är egentligen ett sommarrally? Börsens breda index steg rejält under juli. OMXSPI gick upp +13 procent sedan botten i början av juli och har brutit upp genom taket i den fallande kanalen. Och som vanligt spekuleras det nu i om marknaden har satt en botten eller om det bara är ännu ett bedrägligt bear market rally. Sommarrally på börsen är en så kallad anomali i effektiva marknadsteorin (en anomali är inom vetenskapsteorin något som strider mot en allmänt accepterad teori). Andra anomalier som brukar diskuteras är bland annat: Januarieffekten (marknaden går starkt i januari) Småbolagseffekten (små bolag går bättre än stora) Momentumeffekten (aktier som gått starkt fortsätter gå starkt). Läs mer här… Mean reversion (aktier återgår till ett medelvärde efter en överreaktion). Läs mer här… … Läs mer

Hur lång är en börsnedgång?

I veckan som gick fyllde 2022 års bear market 6 månader med en nedgång från toppen den 4 januari på –29 procent (OMXSPI). Börsnedgångar är av förklarliga skäl jobbiga. Pensionssparande och fondsparande urholkas, och varje gång du loggar in lyser det rött. De som aldrig varit med om en längre börsnedgång tappar sugen.  Slutet av veckan skänkte dock lite hopp till investerarkollektivet. Råvarupriser föll tillbaka kraftigt, oljan rekylerade ner och vi fick se breda börsuppgångar. Men var det bara ett bedrägligt bear market rally? Hur länge ska det rasa och hur långt ner ska vi? Först: det finns det ingen klar definition av vad en bear market är. Idag avser vi oftast en börsnedgång på minst –20 procent för breda index som S&P 500 i USA eller OMXS30 eller OMXSPI i Sverige. Men så har det inte alltid varit. Jag har vid flera tillfällen skrivit att Nobelpristagare Robert Shiller är kritisk till begreppet bear market, … Läs mer

Makro är tillbaka!

Ingen har undgått att börsen drivs av makro på ett sätt som många kanske aldrig har varit med om. Makro har för de flesta varit fallande räntor och stigande bostadsmarknad. Corona var ett hack i kurvan som vi studsade tillbaka från. Men nu är det krig i Europa med rusande inflation och ränteuppgångar. Börsen befinner sig i bear market och de senaste årens vinnare teknikbolagen tar storstryk. För traders är det kanske julafton, men för investerare är det betydligt mer svårnavigerat. Stockpickers ägnar sig åt bolagsanalys och brukar oftast bortse från makro. Värdeskapande sker av människor och bolag, menar de. Inte av centralbankschefer. Både Peter Lynch och Warren Buffett är kända för att ha en avog inställning till makro. Lynch brukade skoja och sa att om man spenderar 14 minuter om året på att analysera konjunktur, inflation och ränta, så har man slösat bort 12 minuter i onödan. Warren Buffett har sagt så här: “If Fed Chairman … Läs mer