Vad är deflation?

Det kan kanske tyckas märkligt att prata om deflation när vi har en rusande inflation, med prisökningar som vi inte sett sedan 1970-talet. Senaste siffrorna från SCB för december visade en inflationstakt mätt som KPI på 12,3 procent. Det är en siffra investerarkollektivet hade skrattat åt bara för några år sedan. Men nu är vi där. Och, märkligt nog, med rusande inflation ligger deflation samtidigt nära. Jag vill här reda ut begreppen.

Vad är deflation? Enkelt uttryckt är det motsatsen till inflation, alltså en sänkning av den allmänna prisnivån. Och precis som inflation mäts deflation med Konsumentprisindex (KPI). När priserna faller på de varor som ingår i KPI har vi deflation. Följande varugrupper ingår i KPI:

Fördelning av varor och tjänster i KPI-korgen. Källa: SCB

Deflation är väldigt ovanligt. Normaltillståndet är stabila eller svagt stigande priser. Målet för Riksbanken är en inflation på 2,0 procent. Genom penningpolitiken försöker RB styra inflationen. Om stiger över inflationsmålet höjer RB styrräntan för att kyla av ekonomin. Och tvärtom, om prisökningstakten är under målet på 2,0 procent sänker RB styrräntan för att få upp inflationen. Om penningpolitiken fungerar bra eller mindre bra är en evig trätofråga bland ekonomer.

Men även om deflation är väldigt ovanligt så finns det några exempel som står ut. Senast var det under maj månad 2014 som KPI var negativ. Det mest kända exemplet är annars åren 1920–1922 som har kallats för den svenska deflationskrisen. Går vi ännu längre tillbaka så hade vi under 1800-talet flera deflationsperioder, ofta efter perioder med stark inflation. Japan hade deflation mellan 1991 till 2001. 

Så, varför prata om deflation om det är så ovanligt? Anledningen stavas faktiskt rusande inflation. Om vi istället för långsamt stigande priser får en explosiv prisökningstakt är det rimligt att förvänta sig att priserna faller tillbaka igen när orsakerna till prisökningar dämpas eller försvinner.

Vad skulle kunna få allmänna prisnivån att falla? I korthet är det de faktorer som fick inflationen att ta fart från början: för låg ränta under för lång tid, krig, samt framför allt priser på energi och transporter. När priser på energi och transporter rusar letar det sig snabbt in i många andra priser. Allt från bageriet som får höjda kostnader för bakugnen, till tomaterna som ska transporteras från Holland till de svenska grönsakslådorna. På toppen av det kan vi lägga en svag svensk valuta som gör importen dyrare.

Vad är effekterna av deflation? Den vanligaste synen är att deflation är skadlig för ekonomin. Med deflation riskerar vi att få ett beteende där vi skjuter upp vår konsumtion, vilket försvagar efterfrågan och därmed skadar ekonomin. Vi får fallande BNP och lågkonjunktur. Ungefär så här: ”Jag köper inget idag för det kommer vara billigare imorgon, kanske köper jag inget imorgon heller om det är ännu billigare i övermorgon.” Deflation gynnar dock dem som sparar, då pengars relativa värde och därmed köpkraften ökar.

Orsaker till deflation är omdiskuterade. En vanlig orsak är följande händelsekedja: arbetslösheten ökar och hushållens disponibla inkomst minskar, vilket resulterar i att efterfrågan faller. Företag sänker då priserna för att få sina produkter sålda, vilket pressar ner den allmänna prisnivån.

Man pratar även om den så kallade likviditetsfällan, ekonomin befinner sig redan i en lågkonjunktur, men räntorna är så låga de kan vara så det finns inget utrymme för centralbanken att sänka räntorna och stimulera ekonomin. 

Så, vad kommer att hända? Den ambitiöse investeraren vill ha koll på de underliggande faktorerna som driver inflationen. Nästa statistik från SCB för KPI kommer den 20/2. Skriv in det datumet i kalendern. Följ råvarukostnader, energikostnader och transportkostnader. Elon Musk tror att 2023 blir ett år med deflation. Teslas kraftiga prissänkningar överraskade marknaden rejält.

För investerarkollektivet är det värt att notera att det ofta är ett bra tillfälle att köpa aktier när inflationen toppar. Den uppgång vi har sett på börsen sedan oktober kan mycket väl vara en bekräftelse på att investerarkollektivet började diskontera fallande inflation i höstas.

/Jonas Bernhardsson

Läs också:

Lämna en kommentar