På söndag fyller 2022 års bear market 8 månader. Och visst har vi investerare haft mycket att stå i på sistone. Pandemier, krig, inflation, börsras, ränteuppgångar – och nu till slut viskas det även om lågkonjunktur.
Konjunkturen mäts huvudsakligen genom förändringar i bruttonationalprodukten (BNP) – det samlade värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Ekonomisk tillväxt innebär att BNP ökar, vanligen med några procent. Vi kallar det högkonjunktur, att ekonomin växer. Någon allmänt fastslagen definition av konjunkturläget finns faktiskt inte. Men en vanlig definition av lågkonjunktur är att BNP-tillväxten är negativ två kvartal efter varandra.
Högkonjunktur innebär alltså att det är fart på ekonomin. Arbetslösheten är låg och kapacitetsutnyttjandet högt. Andra indikatorer är industrins orderingång, inköpsindex, leveranstider, planering av produktion, lageruppbyggnad och antalet platsannonser m m.
En viktig ledande indikator är avkastningskurvan – the yield curve. Det är kanariefågeln i gruvan, när dess sång tystnar är högkonjunkturen på väg att vända. I korthet går indikatorn ut på att man tittar på skillnaden mellan en lång och en kort ränta. En vanlig tolkning är att när räntan på den tioåriga obligationen går under räntan på den tvååriga obligationen är en lågkonjunktur på gång. Orsaken är att allteftersom investerare börjar oroa sig för konjunkturen söker sig kapital till säkra långa obligationer, vilket pressar ner de långa räntorna under de korta. En annan ledande indikator är naturligtvis aktiemarknaden som hela tiden diskonterar en tänkbar framtid.
Konjunkturindikatorer kan även vara hemmasnickrade och excentriska. Finansminister Gunnar Sträng räknade godsvagnarna på Norrlandståget. Ju fler vagnar, desto starkare ekonomi. Olof Palme använde sig av Ludvig Svenssons gardinfabrik i Kinna när han i valrörelsen 1982 beskrev konjunkturen. Centralbankschefen Alan Greenspan brukade följa försäljning av kalsonger; när den vek var det lågkonjunktur.
Blir en lågkonjunktur djup kan den övergå till depression. Industriproduktionen faller och arbetslösheten skenar. Den mest kända depressionen i västvärlden inträffade under 1930-talet. Den amerikanske presidenten Harry S. Trumans definition på konjunktur från 1958 är klassisk: när din granne förlorar sitt jobb är det lågkonjunktur, när du förlorar ditt är det depression.
Och visst staplas hoten mot konjunkturen på hög just nu. Vi har skenande energi- och drivmedelspriser, rusande inflation, breda ränteuppgångar, fallande bostadspriser, inverterad avkastningskurva och en utdragen börsnedgång som just nu ligger runt –30 procent (i dollar –40 procent). Mycket är naturligtvis redan diskonterat, så som börsen gör. Hur mycket som är kvar återstår att se.
Vad påverkar konjunkturförloppet? Ja, egentligen är det vi själva, våra förväntningar och vårt beteende som homo economicus. Om vi konsumerar ökar försäljningen, vilket gynnar sysselsättningen. Detta i sin tur leder till ökad köpkraft och fler som konsumerar. Konsumtionen ökar successivt, arbetslösheten minskar och vi får en konjunkturuppgång som accelererar av sig själv. Ekonomin har hamnat i en uppåtgående spiral. Konjunkturinstitutet (KI) sammanställer varje månad statistik om företagens och hushållens syn på ekonomin i Konjunkturbarometern.
Det finns en gammal anekdot som visar hur en lågkonjunktur kan börja. En äldre man sålde korv i ett korvstånd utanför Eslöv. Och det var inte vilket korvstånd som helst. Folk körde miltals för att handla av den gamle mannen, och så hade det varit så länge alla kunde minnas. En dag kom mannens son hem på besök. Han läste på Universitetet i Staden och kunde det mesta om sådant som var viktigt. Han kastar en blick på faderns korvstånd och utbrister, ”Herregud, pappa, vet du inte om att vi är på väg in i en lågkonjunktur. Du måste skära ner på dina kostnader. Minska dina reklamutgifter och avboka vägskyltarna. Se till att dina leverantörer ordnar fram billigare korvar och bröd. Du måste skära ner för att överleva den här lågkonjunkturen!”
Fadern tackade varmt sin son och eftersom han visste hur kunnig sonen var betvivlade han inte hans ord. Skyltarna togs ner, bara de enklaste råvarorna användes och korvståndet stängdes två timmar tidigare på kvällen för att spara. Två månader senare kommer sonen hem igen och frågar fadern hur affärerna går. Fadern tittar ut från sitt öde gatukök på bilarna som nu visslar förbi utan att stanna, suckar och vänder sig till sonen, ”Min son, du hade rätt. Det var ju makalöst vilken konjunkturnedgång vi fick.”
Var rädda om er!
/Jonas Bernhardsson
Läs också:
- Makro är tillbaka!
- Vad är inflation?
- Vad är stagflation?
- Ränta – hur fungerar det?
- Hur lång är en börsnedgång?
- När avkastningen uteblir
- Mer statistik på SCB
