Börskraschen i samband med Corona-utbrottet i våras och historiens snabbaste börsras väckte gamla frågor till liv igen (som börskrascher brukar göra). ”Vad ska vi ha börsen till?” ”Kasino och spekulation för rika.” ”Vanligt folk förlorar ofta pengar.” Tyvärr är det inget nytt, marknaden reagerar så här ibland. Börsens 400-åriga historia är full av dramatiska och ibland svårförklarliga kast, bubblor och krascher (att börsen skulle rasa på Corona är dock inte så svårförklarligt). Måndagen den 19 oktober 1987 (svarta måndagen) rasade värdet på det börsnoterade amerikanska näringslivet med nästan en fjärdedel. På en enda dag. Inga förändringar i omvärlden kunde förklara en sådan plötslig omvärdering. Den 6 maj 2010 kraschade marknaden med 10 procent under några minuter – en händelse som har kommit att kallas för Flash Crash – för att sedan återhämta sig och skaka av sig raset som om ingenting hade hänt. Mellan mars 2000 och mars 2001 försvann 60 procent av värdet på Nasdaq … Läs mer

Den framgångsrike investeraren har lärt sig att tänka rationellt och behålla en objektiv syn på marknaden, oavsett vilken position han eller hon har. Samtidigt som han kan vara övertygad i sin marknadstro har han också förmågan att kunna ifrågasätta den och ständigt vara beredd att ändra på den. Men att tänka rationellt och vara objektiv är inte så lätt som det kanske kan låta. Vår hjärna serverar oss ibland en skev verklighetsuppfattning, vilket kan ge subjektiva tolkningar av skeenden och leda till irrationella beslut. I psykologin kallas det för kognitiv bias. Begreppet myntades 1972 av nobelpristagare Daniel Kahneman och Amos Tversky. Tillsammans med Richard Thaler lade de grunden för det som idag kallas behavioral finance. Forskare inom psykologi har upptäckt en rad biaser som kan få vår subjektiva bild av omvärlden att avvika från verkligheten. En av de mer kända är bekräftelsebias eller konfirmeringsbias – confirmation bias – som innebär att man omedvetet söker upp och tar … Läs mer

Ett inlägg på finanstwitter triggade en del intressanta diskussioner. Jag tänker på begrepp som korrelation, kausalitet, hybris och kognitiva biaser. Bakgrunden till diskussionen är den makalösa utvecklingen för Evolution (EVO). Få på finanstwitter har väl missat denna raket, och de som följer Magnus Andersson som upptäckte och förstod bolaget tidigt, har inte undgått den. EVO är en B2B-leverantör inom livecasino. EVO:s exempellösa uppgång har delat in finanstwitter i två grupper: (1) de som äger EVO och (2) de som inte äger EVO. Dessa båda grupper kan sedan delas in i två subgrupper: (1) smarta investerare och (2) mindre smarta investerare (a.k.a. korkade). Närbesläktade med EVO-matrisen är Nibe-matrisen, Fortnox-matrisen, etc. Låt oss börja med begreppet korrelation. Den uppenbara korrelationen som först föreligger vid en hastig granskning är mellan ”investerare som äger EVO” och ”smarta investerare”. Med andra ord, smarta investerare äger EVO; korkade investerare äger inte EVO. Men att två faktorer är korrelerade innebär inte automatiskt kausalitet. … Läs mer

En klassisk investeringsstrategi som går ut på att bygga en utdelningsportfölj med bolag som har starka, uthålliga och helst stigande utdelningar. Utdelningar utgör grunden i värderingsmodeller som t ex Gordons formel. Strategin bygger på tre bärande delar: Direktavkastning är ett nyckeltal som mäter utdelningen i förhållande till aktiekursen. Man kan se det som ett slags ränta man får. Nyckeltalet definieras så här: DIREKTAVKASTNING = UTDELNING / AKTIEKURS Till exempel, ett företag med en aktiekurs på 150 kronor har en utdelning på 5 kronor. Det ger en direktavkastning på 3,3 procent (5/150). Oftast avskiljs utdelningen under våren runt april-maj, men det finns företag som skiljer av utdelningen flera gånger per år. I genomsnitt ligger direktavkastningen på svenska börsen runt 3 procent. Det tar tid att bygga en utdelningsportfölj, men väljer du bra bolag har du tiden på din sida och överraskningarna är ofta av det positiva slaget. Well, om vi bortser från 2020… Den bärande grundtanken är att välja aktier … Läs mer

I förra blogginlägget resonerade jag kring hur man kan bli en bättre investerare, något som länge intresserat mig, och en fråga som rymmer betydligt mer komplexitet än vad många kanske tror. Men egentligen är frågan felformulerad. Att bli en investerare – där ligger det största värdet för de flesta. Därefter avtar marginalnyttan snabbt. Låt mig ta mitt eget fondsparande till familjen som exempel för att illustrera vad jag menar. Förra året (2019) steg värdet på det samlade sparandet med hela 37 procent. Ett extremt år på många sätt (långsiktig uthållig avkastning ligger runt 8 procent per år i genomsnitt, nominellt, och med stora svängningar från år till år). Avkastningen på sparandet var knappt 3 procentenheter bättre än index (OMXSGI). Under året låg avkastningen lite över index under några månader och sedan lite under index under andra månader. Till synes ganska slumpmässigt. I slutändan landade det på knappt 3 procentenheter över index. Men vad var egentligen mest värdefullt? En överavkastning … Läs mer

En bra investerare har kunskap om hur företag och finansiella marknader fungerar, från affärsmodeller till flockbeteende; en bra investerare förstår hur värden skapas över tid och att marknader ibland är emotionellt styrda. En bra investerare har självkännedom, är disciplinerad, tänker självständigt och fattar egna beslut. Kunskap är ofta lätt att ta till sig. Att läsa bokslut och följa EBITDA, p/e-tal och andra nyckeltal eller studera kursdiagram kan alla lära sig. Men att komma ihåg är inte samma sak som att förstå; att memorera matematiska formler innebär inte att man har förstått matematik. Att förstå innebär förmåga till analys, att se samband och kontext – att dra slutsatser. Och dessutom måste man inse att man bland drar fel slutsatser. Victor Sperandeo beskriver det så här i Trader Vic: ”To be a successful trader, you have to be able to admit mistakes. People who are very bright don’t make very many mistakes. In a sense, they generally are … Läs mer

Här på Investeraren skriver jag om börsen, investeringar, aktier, fondsparande och annat inom ekonomi & näringsliv som kan tänkas falla mig in. Bilden är från Amsterdambörsen, världens äldsta börs. År 1602 emitterade Verenigde Oostindische Compagnie (VOC) sina första aktier på Amsterdam Bourse. Liknande handelsplatser för värdepapper har visserligen funnits sedan 1300-talet i Venedig och Florence samt i Antwerpen, men Amsterdambörsen anses vara den första moderna börsen med reglerad handel av värdepapper. Det är 400 år med handel, innovation och företagande (samt några galna bubblor och krascher) men framför allt långsiktig avkastning och välstånd. Statyn föreställer Mercurius på språng, guden som enligt den romerska mytologin är beskyddare för handel och köpmän. Mercurius är även förknippad med kommunikation. Hans snabbhet var omtalad och engelskans namn på kvicksilver – mercury – kommer från honom. Bilden av Amsterdambörsen ger mig en känsla av energi och äventyr, av kraft och framtidstro. Över tid finns det inget som slår ett direktägande i värdeskapande verksamhet. Amsterdam är ett … Läs mer