När ränta-på-ränta inte fungerar

I en marknad som bara går upp – The Great Bull Market of Everything – fostras investerare att ta risk och metodiskt köpa dippen. Massiva stimulanser från världens centralbanker, stödköp och knarkarräntor eldar på. Ränta-på-ränta blir religion och det är bara en enkel matematisk räkneövning mellan dig, ditt månadssparande och din första miljon.

Missförstå mig inte nu. Ränta-på-ränta är verkligen fantastiskt. Och börsens avkastning över tid är också fantastisk. Statistik visar att på lång sikt går börsen upp runt 6,5 procent realt (rensat för inflation) och runt 8 procent nominellt (med inflation). Den amerikanska börsen som har mer än 200 år av statistik visar tydligt vilken pengamaskin som börsen är. Även den svenska börsen uppvisar samma statistik. Så alla bör ha en del av sitt sparande på börsen. På lång sikt finns det inget som slår ett direktägande i värdeskapande verksamhet.

Men många missförstår hur börsen fungerar på kort och även medellång sikt. Det stora raset i våras har egentligen bara förstärkt lärdomen att man ska köpa dippen. Men bryter vi ner 200 års avkastning i årsavkastning så finns det en del rysare. Att tappa 25 till drygt 40 procent av sitt kapital har inträffat flera gånger.

Källa: Edvinsson, R., House Prices, Stock Returns, National Accounts, and The Riksbank Balance Sheet 1620-2012.

I det långa perspektivet är dock årlig avkastning inte så intressant (förutom för de som just blivit av med 40 procent av sitt sparande) eftersom på lång sikt hämtar börsen igen det. Men det som kanske kommer som en överraskning för många är att även om vi bryter ner avkastning i tioårsperioder finns det flera rysare.

Mellan 1910 och 1919 stod börsen nästan still nominellt och backade hela –7,1 procent per år realt. Mellan 1930 och 1939 backade börsen både nominellt och realt. Nu tänker du kanske att det var så länge sedan och den här gången är det annorlunda. Men även under 1970-talet backade börsen realt med 3,1 procent per år. Och millenniets första 10 år backade börsen.

Men digitalisering och internet då? Globalisering? FAANG? Skalbar tech? Ja, det är fantastiska disruptives som inneburit en häpnadsväckande creative destruction och som fortsätter skapa enorma värden. Så som börsen gör med jämna mellanrum. På samma sätt som industrialiseringen gjorde, som uppbyggnadsåren under efterkrigstiden gjorde, som datoriseringen gjorde.

Källa: Bernhardsson, J., Investeraren.

Men detta är inget nytt. Med ett perspektiv på 100 år ser vi vilka branscher och företag som skapat de största värdena. Fast forward 50 år så kommer FAANG att snällt få rätta in sig i denna stolta parad och ge plats för nästa stora disruptive. Vad det nu kan bli. Crypto. Clean energy. Biotech. AI. Space travel. Whatever. Och däremellan behöver börsen ibland hämta andan. Ibland så länge som 10 år.

/Jonas Bernhardsson

Läs också:

Lämna en kommentar