Samtal med László Szombatfalvy

En av Sveriges allra mest framgångsrika investerare är en doldis vars namn fortfarande idag är okänt för de flesta utanför finansvärlden. Bland investerare är han dock välkänd, för att inte säga legendarisk.

László Szombatfalvy föddes i Ungern 1927 och kom till Sverige 1956. Med sig i bagaget hade han tre års studier i juridik samt en examen som trollkarl. Efter olika jobb började han investera på heltid 1971. Och på så sätt inleddes en enastående karriär i all tysthet. László förvandlade ett startkapital på 6 000 kronor 1965 till en miljard 2010. Det är en årlig avkastning på drygt 30 procent i 46 år.

Jag träffade László första gången 2011 när jag intervjuade honom för en artikelserie i Aktiespararen. Fram till dess fanns det knappt någon information om honom. På internet kunde man hitta två eller tre bilder på László och det fanns ingen längre sammanhängande text om honom. Vi pratade under nästan en hel dag i hans arbetsrum.

På senare tid har vi haft förnyad kontakt i samband med att jag håller på att arbeta med en bok där László är självskriven. Pågående pandemi har gjort att vi har pratats vid per telefon och mail. Jag vill här lyfta ut några delar av våra samtal.

Lászlós är en värdeinvesterare. Han letade efter bolag som marknaden missförstod eller underskattade. Hans värderingsmodell fokuserar på avkastning på eget kapital och prognosticerad utdelningskapacitet. Precis som i Gordons formel räknade han ut en riktkurs baserat på utdelning (utdelningskapacitet). Och precis som Benjamin Graham ville han se att bolagets motiverade värde låg långt över aktiekursen. Men han var inte slav under sin modell.

”Hur viktig är modellen för värdering?”

”Nittio procent av aktievärdering är svett och tårar eftersom det handlar om att räkna ut den mest sannolika framtiden för bolaget. Utan bra prognoser är alla modeller värdelösa. Men rätt metod underlättar att ta beslut. En bra affär kan man oftast räkna ut i huvudet utan att behöva en räknesnurra.”

”Hur letade du efter bolag? Hur såg själva urvalsprocessen ut? Dagens möjligheter med digitala tjänster fanns ju inte när du var aktiv 1965–2010. Var det årsredovisningar och kvartalsrapporter? Artiklar, nyheter? Det måste ha blivit mycket pappershögar.”

”I början grovsorterade jag bolagen för att se i vilken ordning ska jag göra de djupare undersökningarna. Dvs tittade jag på mest lockande P/E-talen och de högsta direktavkastningar. Sedan beställde jag de 10 senaste årsredovisningarna från bolagen. Jag läste (i varierande noggrannhet) dessa rapporter, för att kunna bilda mig en uppfattning om bolagens historik, faktorer som påverkade bolagens lönsamhet, dess utdelningspolitik osv. Sedan snabbvärderade jag bolagen och fick fram preliminära värden som jag jämförde med börsvärden. Då fick jag fram en attraktionslista och började ”djupanalyser” i den ordningen. Innan jag betade av hela börslistan köpte jag bara aktier som var väldigt undervärderade.”

”När du säger att du bara köpte aktier som var väldigt undervärderade går tankarna lätt till Benjamin Grahams säkerhetsmarginal – Margin of safety. Hade du någon grundregel att en aktie skulle vara undervärderad med t ex minst 50 procent mot vad du tyckte var ett motiverat värde?”

”Ja, riktmärket var ca 50 procent ”rabatt” på riktkursen men med viss prutmån för aktier med lägre risk. Lite efter magkänsla.”

”När du pratar om ”djupanalyser” antar jag att du menar din värderingsmodell där avkastning på eget kapital och utdelningskapacitet står i fokus. Stämmer det? Tittade du även djupare på affärsmodeller och mjukare faktorer som vem som var VD och hur ledningsgruppen såg ut, ägarstrukturer?”

”Värderingsmodellen var alltid samma. Jag menade med djupanalys att jag läste årsredovisningarna noggrannare, tittade på huvudägarna och helst också träffade VD för en intervju. Som medarbetare i Affärsvärlden var det inget problem att träffa företagsledarna, eftersom jag skrev också en analys på bolaget i tidningen. Naturligtvis fick man inte som skribent köpa aktier i bolaget före publiceringen inför en positiv analys.”

”Jag har ett svagt minne från vårt samtal för nio år sedan att du i en liten lägenhet på Karlavägen nålade upp aktiediagram på väggarna och att efter ett tag var väggarna tapetserade med dessa. Stämmer det?”

”Det stämmer, men det var bara ett trettiotal bolag som fick plats på tavlan som var ca en och en halvmeter lång och en halvmeter hög. Så någon tapetsering var det inte fråga om.”

”Jag har förstått att du spelade mycket tennis. Finns det andra personliga intressen?”

”I Ungern var det böckerna. I Sverige var det bara tennis.”

”Har du funderat på hur din investeringsprocess skulle se ut idag? Skulle du t ex ha fångat snabbväxande tech-bolag som FAANG (Facebook, Amazon, Apple, Netflix, Google)? Skulle ditt sätt att arbeta och din modell med avkastning på EK och utdelningskapacitet hitta dem? Digitaliseringen och globaliseringen har ju möjliggjort nya affärsmodeller som är väldigt skalbara, dvs bolag kan växa ohyggligt snabbt med väldigt låga marginalkostnader.”

”Jag har alltid investerat bara i bolag som sysslade med något som jag förstod. Eftersom jag inte alls förstår vad dagens tech-bolag sysslar med skulle jag missa alla potentiella vinster med dem.”

”Ibland undrar jag hur börsen skulle reagera om världen återgick till det som ansågs som normalt innan, dvs att ränta speglar kostnaden för kapital, och att det förekommer både högkonjunktur och lågkonjunktur, snarare är en idé om evig tillväxt, stimulerad av centralbanker, med enstaka aggressiva ras. Har du några funderingar här?”

”Nej, jag funderar inte på detta och jag gläder mig över att jag inte behöver göra det.”

László är idag 93 år. Han är en klok, skarpsinnig, finurlig och lågmäld man med glimten i ögat. Han är inte aktiv som investerare längre sedan 2011 då han grundade och skänkte en halv miljard kronor till stiftelsen Global Challenges Foundation, vars syfte är att förbättra världens förmåga att hantera de globala katastrofriskerna som allvarligt hotar mänsklighetens framtid.

/Jonas Bernhardsson

 

Senaste blogginläggen

03 februari 2021
24 november 2020
24 oktober 2020
23 september 2020
17 september 2020
27 augusti 2020
24 augusti 2020
17 augusti 2020
16 augusti 2020
15 augusti 2020
14 augusti 2020
10 augusti 2020
09 augusti 2020
05 augusti 2020
02 augusti 2020

Search