Investerarbloggen

I förra blogginlägget diskuterade jag split efter att både Apple och Tesla rusat då de aviserat och genomfört split. Att en split kan driva aktiekursen är en av börsens mest omdiskuterade anomalier. I detta inlägg ska jag titta på andra anomalier som man kan tjäna pengar på. En anomali är något som strider mot en allmänt accepterad teori, en avvikelse. Teorin i det här fallet är effektiva marknadsteorin (EMT). I maj 1970 skrev professor Eugene Fama vid University of Chicago in sig i historieböckerna när han publicerade finanshistoriens mest berömda artikel. Fama påstod att marknadspriserna alltid är rätt. Marknaden värderar ständigt all tillgänglig information; aktiekurser rör sig slumpmässigt allteftersom ny information tillkommer och prissätts. Det går alltså inte att förutspå kursutvecklingen. Morgondagens aktiekurser har inget samband med gårdagens; det finns inga mönster och inga trender. En investerare kan på lång sikt inte skapa en avkastning som överträffar index. Marknaden är effektiv. Det dröjde dock inte många år … Läs mer

Igår handlades Apple och Tesla efter split. Kurserna steg. Det har varit en del diskussioner om att en split kan vara kursdrivande. Senaste exemplet var när Tesla-aktien rusade efter att de aviserat en split. Men är en split kursdrivande? Svaret är ja och nej. Vi får skilja mellan pris och värde. En split kan driva aktiekurs (och därmed bolagets marknadsvärde), men driver naturligtvis inte bolagets inneboende värde. Vad är en split? Enkelt uttryckt ökar man antalet aktier, vilket innebär en sänkning av det nominella värdet per aktie. I praktiken går det till så att aktieägarna helt enkelt erhåller fler aktier. Om aktiekapitalet är 100 Mkr, fördelat på en miljon aktier, ger det ett nominellt värde på 100 kronor per aktie. En split på 2:1 sänker då det nominella värdet till 50 kronor per aktie, samtidigt ökar antalet aktier till två miljoner. Säg att du har en tusenlapp. En sedel som är värd tusen kronor. Du växlar in … Läs mer

För ett tag sedan gick jag igenom vikten av att lära sig ta förluster, något som är speciellt värdefullt för nybörjare. Men man behöver faktiskt också lära sig ta vinster. Man blir aldrig fattig på att ta en vinst, lyder ett seglivat talesätt. Kanske det, men har du för bråttom med att ta vinster får du heller aldrig vara med på de riktiga kursvinnarna och ta de stora vinsterna. Investerade du 10 000 kronor i Wallenstam i mars 2000 när it-bubblan sprack hade du haft 20 000 kronor i april 2002. Satt du istället kvar till hösten 2018 hade du haft över 600 000 kronor på kontot. Köpte du Nibe i mars 2000 fördubblade du din investering på två år och sålde kanske. Det är ändå 100 procent upp. I så fall missade du en uppgång som innebar att din investering hade 100-faldigats fram till idag (2020). En 100-bagger. Det var Peter Lynch som myntade … Läs mer

Bilia var ett av de bolag jag plockade upp i våras. De drogs med i corona-raset och föll som mest med nästan 60 procent. Det var överdrivet i mina ögon, så jag ackumulerade en bra size under slutet av mars och april. Jag har haft dem på radarn länge, men det har aldrig blivit av. Stora insiderköp blev utlösande faktorn denna gången att köpa. Som de flesta andra bolag följde Bilia med upp när börsen återhämtade sig. Bilia är en av Europas största bilåterförsäljare med en ledande position inom både service och försäljning av nya och begagnade person- och transportbilar samt tilläggstjänster som ­finansiering och försäkring. Bolaget har 136 anläggningar med cirka 5 000 medarbetare i Sverige, Norge, Tyskland, Luxemburg och Belgien samt två internetbaserade auktionssajter. 2019 omsatte koncernen 29.5 miljarder kronor, varav 40 procent utanför Sverige. Bilia påverkades framför allt negativt av ras i nybilsförsäljningen, medan serviceaffären är ganska intakt. Förra året (2019) stod serviceaffären för 70 … Läs mer

Jag har varit inne på det tidigare, att nya tider kräver nya p/e-tal och att old school p/e 10–20 behöver nyanseras. Och att ironin i Templetons ”den här gången är det annorlunda” inte biter riktigt lika bra sedan något årtionde. Så jag tänkte zooma ut ytterligare och ta ett INTJ-perspektiv. Att digitala produkter och digitala distributionssystem möjliggör otroligt mycket snabbare tillväxt än fysiska produkter och traditionell supply chain är något som investerarvärlden till slut har tagit till sig, även om många old-timers fortfarande är fast i p/e 10–20. OBS: det är inget fel med p/e 10–20, men man missar mycket. Det finns flera exempel på hur galet stor skillnaden i tillväxttakt är. Bilden ovan har redan blivit en klassiker. Det tog 62 år för bilen att nå 50 miljoner användare. För TV:n tog det 22 år och för mobiltelefonen 12 år. Facebook fick 50 miljoner användare på drygt tre år, för Twitter tog det 2 år … Läs mer

Jag vill i detta sista inlägg koppla ihop resonemangen om p/e-tal och fair value som började här med resonemangen om momentum och oscillation som började här. Att en aktie har ett inneboende värde, intrinsic value eller fair value, är grunden som hela den fundamentala analysen vilar på. Fair value kan vi räkna ut på olika sätt. Kassaflödesanalysen är den korrekta, men eftersom osäkerheten är så stor kan vi approximera värdet med olika vinstmultiplar, till exempel det enkla p/e-talet. Jag har visat hur tillväxt, tid och avkastningskrav styr vad som är ett rimligt p/e-tal här. Men värdering är inte så mycket en i övning i matematik, utan mer en övning i att hantera osäkerhet. Ett sätt att hantera osäkerheten i beräkningar av fair value är dels att använda förenklade verktyg (p/e-tal), dels att prata om intervaller för värde samt att använda en säkerhetsmarginal, ett begrepp som Benjamin Graham myntade i The Intelligent Investor. Vad är säkerhetsmarginal? Enkelt … Läs mer

I förra blogginlägget gick jag igenom hur forskningsläget ser ut för momentumstrategier, att det verkar vara en anomali i effektiva marknadsteorin. Nu vill jag diskutera några baksidan med momentumstrategier samt risker med dessa. Låt mig börja med oscillation (överköpt och översåld). En begränsning när det gäller oscillerande indikatorer är att det inte finns givna regler för hur begreppen överköpt och översåld skall definieras. Trots ett till synes väldigt kvantitativt angreppssätt så blir det subjektiva inslaget till slut ändå stort. En vanligt ansats är att ta högsta och lägsta 10 procent av tidigare noteringar. Genom att studera historiska data kan man alltså dra vissa subjektivt grundade slutsatser om vad som kan anses vara överköpt eller översålt. Tyvärr innebär detta naturligtvis i vanlig ordning ett dilemma. Det finns ingen garanti för att den senaste periodens data för kursrörelser ger signifikativa signaler för motsvarande kommande period. En aktie kan uppvisa ett historiskt kursmönster under en viss tidsperiod, för att … Läs mer

I förra blogginlägget gick jag igenom Bollinger-band. Därmed avslutar jag de tekniska aspekterna av momentum och oscillation. Nu vill jag lyfta blicken och titta på vad forskningen säger. Fungerar momentumstrategier? Jag börjar med Burton Malkiel, styvnackad akademiker och professor på Princeton. Malkiel är en känd anhängare av effektiva marknadsteorin (EMT) som säger att det finns inga strategier som uthålligt slår index. Men när det kommer till just momentum så vacklar Malkiel faktiskt lite. Han skriver så här i A Random Walk Down Wall Street: ”Chartists believe momentum exists in the market. Suppossedly, stocks that have been rising will continue to do so, and those that begin falling will go on sinking. It turns out that the correlation of past price movements is slightly positive but very close to zero.” Enligt Malkiel verkar alltså, något överraskande kanske, marknaden uppvisa tecken på att ha momentum, om än mycket litet. På 1990-talet undersöktes momentumhypotesen grundligt av forskarna Jegadeesh … Läs mer

I förra blogginlägget gick jag igenom glidande medelvärde, något som är centralt för alla momentumindikatorer och trendföljande system. Nu vill jag avsluta med att titta på Bollinger-band, ytterligare en vanlig indikator idag. Bollinger-band är döpt efter upphovsmannen John Bollinger som utvecklade systemet i början av 1980-talet i boken Bollinger on Bollinger Bands. Ibland sorteras Bollinger-band under trendindikatorer, men ses lika ofta som en indikator för momentum och oscillation. Som nämnts tidigare överlappar de här tre begreppen varandra. Bollinger-band består av totalt tre kurvor: två trendlinjer (de yttre banden) som definieras som 2 x standardavvikelsen från ett enkelt glidande medelvärde som löper i mitten av banden. Som glidande medelvärde används ofta ett enkelt 20-dagars (SMA-20). Vad är standardavvikelse? Kortfattat: standardavvikelse är ett mått på hur mycket olika värden avviker från sitt medelvärde. Om värdena ligger samlade nära medelvärdet blir standardavvikelsen låg, är värdena spridda långt över och under medelvärdet blir standardavvikelsen hög. Bollinger-banden divergerar (går isär) … Läs mer

I förra blogginlägget gick jag igenom MACD som är en klassisk indikator. MACD bygger, precis som alla andra indikatorer för momentum och oscillation, på grundidén om glidande medelvärde. Glidande medelvärden benämns ofta MA – från engelskans moving average. Ett glidande medelvärde slätar ut volatiliteten och används i teknisk analys för att definiera trend och trendbrott. En MA-kurva som visar högre toppar och högre bottnar innebär en stigande trend. En MA-kurva som visar lägre toppar och lägre bottnar innebär en fallande trend. Och som vi har sett med indikatorer för momentum och osccillation bygger ofta köp- och säljsignaler på att kurvor för glidande medelvärde förhåller sig till varandra på olika sätt. Vill man förenkla kan man se det så här: När traders och investerare till exempel pratar om MA-200 så menar man det glidande medelvärdet av 200 handelsdagar. En klassisk skärningspunkt där MA-50 skär genom MA-200 underifrån och uppåt kallas för gyllene kors – Golden Cross … Läs mer