Investerarbloggen

I förra blogginlägget gick jag genom stochastic, en klassisk momentumindikator och oscillator. Nu är det dags för Moving Average Convergence/Divergence. Indikatorn påminner mycket om oscillator, som jag gick genom i detta blogginlägg och utvecklades av Gerald Appel i slutet av 1970-talet. Indikatorn visar skillnaden mellan ett snabbt och ett långsamt exponentiellt glidande medelvärde (EMA). Skillnaden mot oscillator är alltså att Moving Average Convergence/Divergence använder EMA (exponentiellt glidande medelvärde) istället för SMA (enkelt glidande medelvärde). Som standardvärden används oftast EMA-12 och EMA-26 som tillsammans bildar MACD-kurvan, men man kan även använda andra tidsperioder. Dessutom visas en signallinje (EMA-9) som är 9-dagars viktat glidande medelvärde för MACD-kurvan. Kurvorna definieras enligt följande: MACD = 12-dagars EMA – 26-dagars EMA Signalkurvan = 9-dagars EMA på kurvan ovan Ibland ritas även en baslinje eller nollinje. Indikatorn används på lite olika sätt. Här är två vanliga tillämpningar: En annan vanlig tillämpning är att leta efter divergenser. En divergens uppstår när dagskursen … Läs mer

I förra blogginlägget gick jag genom Relative Strength Index (RSI) som är en klassisk indikator för momentum och oscillation. Nu är det dags för en old school momentumindikator: stochastic. Indikatorn utvecklades ursprungligen av George Lane (1921–2004) på 1950-talet. Han beskriver den i Using Stochastics, Cycles and R.S.I. Formeln bygger på mätningar av det högsta och det lägsta värdet under ett visst antal börsdagar samt den senaste dagens slutvärde. I modellen finns också glidande medelvärde. Stochastic har två kurvor, där den första kurvan definieras enligt följande: S = 100 x ((C – L) / (H – L)) där:                  C = dagens slutkurs (Close) H = högsta kursen de senaste N dagarna (High) L = lägsta kursen de senaste N dagarna (Low) N = antalet dagar Som N kan olika tidsperioder väljas, till exempel 14-dagar. Den andra kurvan är det glidande medelvärdet av den första kurvan S. Beroende på vilken tidsperiod … Läs mer

I förra blogginlägget gick jag genom oscillator/prisoscillator, en enkel indikator som jämför dagskursen med ett glidande medelvärde för att illustrera momentum och oscillation. Nu är det dags för en av de äldsta och mest klassiska momentumindikatorerna: Relative Strength Index – RSI. RSI-begreppet diskuterades redan 1932 av Robert Rhea i The Dow Theory. Men annars anses det allmänt att indikatorn introducerades först på allvar 1978 av Welles Wilder Jr i New Concepts in Technical Trading Systems. RSI är en indikator som visar om kursen befinner sig i ett överköpt läge eller översålt läge, alltså en typisk oscillator. Detta åstadkoms genom att illustrera förhållandet mellan en akties kursuppgångar och kursnedgångar under en viss period. Vanligtvis beräknas RSI (Wilders modell) enligt följande: RSI = 100 – (100 / (1 + RS)) RS (Relative Strength) = antalet dagar med kursökning dividerat med totala antalet dagar i perioden i relation till antalet dagar med kurssänkning dividerat med totala antalet dagar … Läs mer

I förra blogginlägget gick jag genom momentumindikatorn Rate of change (ROC) som visar vilket momentum (hastighet) en kurs har, och hur kursen pendlar mellan ett överköpt läge och ett översålt läge. Låt oss prata mer om den här pendlande rörelsen. En rörelse som varierar kring ett jämviktsläge kallar fysikerna för oscillation (ordet kommer från latin och betyder svängning). Till exempel, föreställ dig en vikt som hänger i en lina (en pendel) och som flyttas från sitt jämviktsläge. Vikten kommer nu att börja pendla fram och tillbaka över sitt jämviktsläge. Ju större avvikelse från jämviktsläget, desto större kommer den så kallade återdrivande kraften vara. Om man ritar rörelsen över tid i ett diagram får man en oscillerande rörelse som passerar ett jämviktsläge fram och tillbaka. När pendeln passerar jämviktsläget är momentum som störst. Ju längre bort från sitt jämviktsläge som pendeln befinner sig, desto större är den återdrivande kraften. Och pendeln strävar hela tiden efter att … Läs mer

Jag vill i några blogginlägg utforska en diskussion inom investeringar som näst efter fundamental analys alltid intresserat mig, nämligen momentum. Jag tänker börja med grunderna och sedan jobba mig fram till en samlad syn på ämnet. Momentum kommer från fysiken och betyder rörelse. Inom investering (eller snarare trading) är det ett samlingsnamn för en brokig grupp indikatorer som mäter hastigheten i en kursrörelse. Indikatorerna hänger även ihop med begreppet oscillation, idéen att kursen pendlar mellan ett överköpt och ett översålt läge. Fysiker säger att ett objekt som rör sig har momentum. Det är en funktion av massa och hastighet. Man kan enklast jämföra med en boll som kastas rakt upp i luften. När bollen lämnar handen är hastigheten som snabbast (massan är konstant). Därefter faller hastigheten och strax innan bollen vänder ned igen är hastigheten som lägst för att strax börja accelerera igen. Fysikerna definierar det så här: p = m x v där p … Läs mer

Jag får frågor om hur jag sparar i fonder. Jag har skrivit om det innan, men här är en uppdaterad sammanställning av mitt eget PPM och barnspar. Inte så många ändringar sedan sist. Hustrun och jag sätter undan barnens julklappspengar och födelsedagspengar. Sparandet sker i fonder som ligger i en ISK. Sparandet står i barnens namn (de är 12 och 16 år). Jag är ganska offensiv i barnsparandet, så det är fortfarande fokus på teknik, globalt och småbolag. Jag brukar aldrig ha över 10 fonder. Just nu är det 6. Jag brukar inte kolla i detalj hur mycket fondernas innehav överlappar, men ibland kan det bli en snabbkoll. Saker som jag tittar på är: fondens inriktning, track record, Morningsstars fondbetyg, risknivå och fondavgift. Några favoritställen där jag letar fonder är: Även i PPM har jag fortfarande fokus på teknik, globalt och småbolag:  Utvecklingen YTD i barnsparandet är 26 procent och i PPM 18 procent. Den … Läs mer

Jag vill här bemöta konkursgeneralen Ehrenbergs påstående ”Nej, företag behöver inte alls gå med vinst” (2014). Du hittar hans ETC-krönika här, visserligen bakom en betalvägg (ETC vill gå med vinst?), men jag citerar de påståenden jag bemöter. Detta blogginlägg förklarar begrepp som vinst och eget kapital, kassaflöde, utdelning, konkurs och nyemission samt hur dessa hänger ihop, vilket är intressant för investerare. Låt mig börja med begreppet vinst. Vinst är ett positivt resultat; ett negativt resultat kallas för förlust (Ehrenberg är väl bekant med begreppet förlust, han har satt två bolag i konkurs och lämnat efter sig skulder på 12 Mkr). Resultat definieras som intäkter minus kostnader. Intäkter är värdet på skapade prestationer; kostnader är värdet på förbrukade resurser. Ett bolag som går med vinst skapar alltså ett värde. Ett företag måste visserligen inte ha vinst som övergripande mål. Ägarna kan ha andra intressen med verksamheten, till exempel att verksamheten ska investera, expandera och växa kraftigt. Många enmansföretag … Läs mer