Jonas Bernhardsson

Sharpekvot är ett mått inom modern portföljteori som mäter riskjusterad avkastning. Det är ett vanligt mått för att visa hur skicklig en fondförvaltare är. Nyckeltalet definieras som årlig överavkastning i procent dividerat med avkastningens standardavvikelse: Sharpekvot = (rp – rf) / dp där: rp = aktieportföljens eller fondens avkastning rf = riskfria räntan dp = avkastningens standardavvikelse Överavkastning definieras som portföljens avkastning som ligger över den riskfria räntan, ofta mätt som den långa marknadsräntan (t ex 10-åriga statsobligationer). Ju högre sharpekvot, desto bättre fondförvaltare eller investerare. Till exempel, en aktiefond har en avkastning på 10 procent, riskfria räntan är 4 procent och standardavvikelsen i fonden är 15 procent. Sharpekvoten beräknas då enligt följande: (10 – 4) / 15 = 0,40 En annan fond har en bättre avkastning, 12 procent. Men standardavvikelsen är samtidigt också högre, 25 procent. Sharpekvoten blir då: (12 – 4) / 25 = 0,32 Ju högre sharpekvot, desto bättre. En sharpekvot över … Läs mer

Någon säger att man lär sig genom att göra. En annan säger genom att läsa. En tredje säger genom att observera. Vem har rätt? Svar: alla har rätt. Vi lär oss på olika sätt, dels beroende på vilka preferenser vi har, dels beroende på vad det är vi vill lära oss. En person lär sig alltså inte på samma sätt som en annan. Buffett har inte lärt sig investering på exakt samma sätt som Lynch eller Soros. Och vill man lära sig spela hockey har man mindre nytta av böcker än om man vill lära sig om andra världskriget, IFRS eller hur man bygger en atombomb. En klassisk modell för att reflektera över hur man lär sig är Kolbs modell för lärstilar. Kolb visar att vi lär oss i fyra dimensioner: genom (1) konkreta upplevelser, (2) reflekterande observationer, (3) abstrakt tänkande (4) aktivt experimenterande. Kolb menar att vi använder olika kombinationer av de fyra lärstilarna … Läs mer

Synen på utdelningar är rätt spridd bland investerare. Är det bra med bolag som ger utdelning och att aktien har en direktavkastning, eller spelar det ingen roll? Jag vill här dela med mig av forskningsläget samt min egen syn. Ett viktigt utgångsläge är att det endast är bolagets totalavkastning som är intressant. Och den totala avkastningen erhåller vi investerare på två sätt: en (eventuell) ökning av aktiekursen och en likvid utdelning som avskiljs. I de flesta bolag sker utdelningen en gång per år, oftast under våren april–maj. Men det finns bolag som delar ut varje kvartal, till exempel: Aker BP, Bilia, Castellum, SEB och Apple. Och så finns det bolag som delar ut en gång per månad, i Sverige har vi fastighetsbolaget Cibus. Ju större andel av bolagets vinst (kassaflöde) som delas ut, desto lägre kursuppgång och vice versa. Skulle bolaget dela ut hela värdeökningen har du i teorin ingen uppgång i kursen alls. Och … Läs mer

I år är det 25 år sedan Investeraren gavs ut. Då 1996 var titeln Trading Guiden – en handbok om spelet på finansmarknaden. Fokus var på hur finansiella marknader fungerar. 2002 kom en utökad version med titeln Tradingguiden – allt du behöver veta om finansmarknaden. Boken fördjupade delen om fundamental analys och berättade storyn om åren i slutet av 1990-talet som ledde fram till it-bubblan. 2019 var det dags igen, nu med titeln Investeraren – allt du behöver veta om finansmarknaden. Boken har växt i omfång och djup med nya kapitel om åren efter it-bubblan, nya affärsmodeller, digitalisering samt mer om fundamental analys, börsbubblor och psykologi. Bakgrunden till boken är lite brokig. Jag hade avslutat ett jobb i Holland som ung civilekonom och ville prova något annat. Jag hade egna erfarenheter kring trading och investeringar som jag ville bygga vidare på med research. Pengarna skulle räcka drygt ett år om jag levde snålt. En long … Läs mer

Nu i mars är det ett år sedan börsraset i pandemin härjade som värst. Och så är det 21 år sedan it-bubblan sprack. Efter 1990-talets börsfest och galna värderingar nyktrade marknaden till slut till, som den alltid gör förr eller senare, och började justera ner börsvärden till de förväntade vinster som aldrig kom. Raset blev upp till 70 procent från toppen den 6 mars 2000. Ericsson var ett blysänke. Börsfester är roliga och galna och förmögenheter skapas, såväl flyktiga som mer bestående. Men börsen kan också vara brutal. Och när värderingar drar iväg finns det på sikt bara två möjliga utfall: värden faller för att möta mediokra vinster, eller vinster stiger för att möta värderingar. Inga bubblor varar för evigt, och inga bolag kommer vara undervärderade för evigt. Värderingarna idag är historiskt höga, precis som de var 2000. Så det ligger nära till hands att slentrianmässigt dra bubbelkortet även denna gång. Men som vanligt är … Läs mer

I förra blogginlägget gick jag genom grunderna för marknadsränta och räntebildningens mekanismer. Nu vill jag gå genom begreppet inflation som är en av de faktorer som styr marknadsräntan. Inflation kommer från latinets inflatio (att blåsa upp, svälla) och innebär en ökning av den allmänna prisnivån. Inflationen mäts på förändringar i konsumentpris­in­dex (KPI) under en viss period, vanligtvis månad och år. KPI mäter levnadskostnaderna för svenska hushåll, därför viktas de olika komponenterna om vid varje årsskifte för att bättre spegla konsumtionsmönstret. I Sverige finns mätningar på KPI så långt tillbaka som 1830. SCB ansvarar för mätningarna. Under senare år har livsmedlens vikt minskat, medan andelen för transport har växt. Boendekostnaden är störst (hyror, räntor, elektricitet och värme), därefter kommer transportkostnader (bilköp, driftskostnader, resor, post och tele) och livsmedel, fritid, kultur, nöjen och kläder. Den direkta följden av inflation är att pengar blir mindre värda. Vår reala köpkraft minskar. Ett enkelt exempel: om en t-shirt kostar 100 kronor och … Läs mer

Den senaste tidens fokus på klassiska makrofaktorer som råvarupriser, olja, inflation och räntor är intressant. Alltför länge har investerare mer eller mindre bortsett från räntan eftersom den ändå är nära noll och förväntas vara det under överskådlig tid framöver. Men på senare tid har det börjat rycka i långräntan. Men vad är ränta? Man kan säga att ränta är priset på pengar, eller kostnaden för att låna någon annans sparande. Är räntan låg är pengar billigt. Marknadsräntan utgörs av den avkastning som statsskuldväxlar och statsobligationer ger. Det är Riksgäldskontoret som emitterar dessa värdepapper. Statsobligationer (SO) har en löptid på mer än ett år. Detta är den långa räntan. Statsskuldväxlar (SSVX) har en löptid mindre än ett år. Detta är den korta räntan. För att man ska förstå räntebildningens mekanismer behöver man förstå hur dessa värdepapper fungerar rent matematiskt. SO är en kupongobligation. Det innebär att minst en gång om året avskiljs en kupongränta som utbetalas … Läs mer

Kan man lära sig att bli en bättre trader? Kan alla lära sig det? En klassisk diskussion om gener och miljö – nature vs. nurture. 1983 bestämde sig två legendariska traders, Richard Dennis och William Eckhardt, för att ta reda på det. Eckhardt ansåg att det var medfött, en nedärvd talang. En bra trader är något man är, det är inget man kan bli. Dennis trodde man kunde lära sig det. Så de slog vad och inledde ett experiment, The Turtle Traders. Efter en annons i Wall Street Journal hörde över 1 000 intresserade av sig. Dennis och Eckhardt intervjuade 80 och valde sedan ut 13 personer i en första grupp som de döpte till Sköldpaddorna – The Turtles. Bakgrunden till namnet var en resa i Asien där Dennis hade sett hur man födde upp sköldpaddor i stor skala. När han kom hem sa han: ”Vi ska odla traders som man odlar sköldpaddor i Singapore.” Under två intensiva veckor … Läs mer

Både barnens fondsparande och mitt eget PPM har fått oväntad en rivstart på 2021. Några nyheter i barnens portföljer är ett par ESG-fonder, för att rida lite på den vågen. PPM har jag inte ändrat i sedan sist (december). Hur sparar jag åt barnen? Jag sätter undan barnens julklappspengar och födelsedagspengar samt numera sonens studiebidrag. That’s it. Sparandet sker i fonder som ligger i en ISK. Sparandet står i barnens namn (de är 12 och 16 år). Jag är offensiv i barnsparandet så det är fokus på teknik, globalt och småbolag, samt lite ESG för tillfället. Jag brukar aldrig ha över 10 fonder. Just nu är det 8. Saker som jag tittar på är: fondens inriktning, track record, Morningsstars fondbetyg, risknivå och fondavgift. Sneglar lite på momentum också. Hur hittar jag fonder? Ofta får jag inspiration av vad andra skriver om fonder på Twitter. Här finns många kunniga, och som vanligt har Stefan Thelenius grym … Läs mer

Nu på söndag spelas Super Bowl för 55:e gången i USA. Den här gången på Raymond James Stadium i Tampa, Florida. Kansas City Chiefs (AFC) möter Tampa Bay Buccaneers (NFC). Vad har det med börsen att göra? Både en hel del och ingenting faktiskt. Vill du veta hur börsen kommer att gå 2021 så glöm konjunktur, pandemier, disruptiv teknik, Reddit-haussningar, diskonterade kassaflöden och centralbankernas gratispengar och knarkarräntor. Kolla på Super Bowl istället. Det var 1978 som sportjournalisten Leonard Koppett upptäckte ett märkligt samband mellan Super Bowl och börsen. Han namngav fenomenet The Super Bowl Indicator – SBI. Indikatorn är enkel: det vinnande laget i Super Bowl avgör hur börsen kommer att gå. Om ett av de ursprungliga NFC-lagen vinner går DJIA-index upp, om ett AFC-lag vinner går DJIA ner. Super Bowl Spelade första gången 1967. De senaste 54 åren har Super Bowl Indicator endast missat 14 gånger. Mellan 1967 och 20 har indikatorn alltså haft rätt … Läs mer