Jonas Bernhardsson

Det framstår nu alltmer tydligt att USA till slut har insett att deras slentrianmässiga budgetunderskott har kommit till vägs ände. USA har haft ett budgetunderskott (statens årliga inkomster minus utgifter) varje år sedan 2001. Ett lands budgetunderskott finansieras genom att emittera (sälja) statsobligationer med ränta. De ackumulerade årliga budgetunderskotten utgör landets statsskuld. Att ett land har en statsskuld är i och för sig inget konstigt. Det kan lite krystat jämföras med att en familj har lån på sitt hus. Men problem kan uppstå om skulden blir för stor. När är statsskulden för stor? En till synes enkel fråga, men som saknar ett enkelt svar. Ett vanligt sätt att se på problemet är att relatera statsskulden till BNP (värdet av allt som produceras i landet under ett år). USA har en kvot på nästan 125 procent. Det är väldigt högt, men inte högst. Japan och Grekland har högst, över 200 procent. Sverige har en låg kvot, … Läs mer

Enligt Newtons första rörelselag kommer ett föremål inte att ändra sin rörelse om inte en kraft verkar på det. Den tredje rörelselagen visar att varje aktion kommer ha en lika stor och motsatt reaktion. Nuvarande situation med en hagelstorm of disruptives överallt har alltså – om man tänker att Newtons grundlagar går att tillämpa utanför fysiken för att förstå ett skeende – en bakgrund och en orsak. Eller som Hunter S. Thompson mer träffande beskrev det: ”Yesterday’s weirdness is tomorrow’s reason why.” Och yesterday’s weirdness kan kanske beskrivas som en lista över vad en växande skara väljare i väst under lång tid har tröttnat på: woke, identitetspolitik, vänsternarrativ, agendajournalistik, plakatpolitik, Greta, massmigration, DEI, klimatfascism, islamister, terrordåd, allt-är-rasism, EU:s byråkrati, floskler och fokus på icke-frågor, cancelkultur, politiker utan arbetslivserfarenhet, politiker som uppfostrar sina väljare, invandrare som efter 15 år i landet behöver tolk, multipla identiteter som plundrar våra skattemedel, utländska våldsförövare som inte går att utvisa, … Läs mer

Så var börsåret 2024 till ända. En kort summering ser ut så här: konjunkturen stod pall under hela räntehöjarcykeln, men när räntorna började sänkas blev konjunkturläget plötsligt vingligt. Världsläget präglades av fortsatt rysk aggression och ett amerikanskt presidentval där utfallet blev en stor överraskning för alla som enbart följer traditionella nyhetskanaler. Bästa predikatorn för ett utfall är ofta bettingmarknaden. Två egenintressen ställda mot varandra ger både en effektiv prissättning och prognos. Bäst gick PPM-portföljen som steg hela 33 procent trots en svag avslutning på året. Det är andra året i rad med en värdeökning på över 30 procent. Helt galet såklart, men roligt. Även barnens sparande hade stark utveckling och steg 27 procent och spöade därmed alla jämförelseindex. Sämst gick min egen portfölj som steg 16 procent. Visserligen slog jag mina jämförelseindex och eftersom jag plockar utdelningen numera så är resultatet runt 4–5 procentenheter högre. But still, PPM gick alltså bäst. Som vanligt erbjuder börsen … Läs mer

Halvårsskiftet är här, dags för avstämning. Grymt bra drag i PPM-portföljen som är upp hela +23 procent sedan årsskiftet. Även barnens sparande har haft en stark utveckling och är upp +18 procent. Det här är ingen utveckling som jag förväntar mig ska hålla i sig, men det är alltid kul när det drar. Viktigast av alt är dock det långsiktiga sparandet och att fortsätta spara även när det tar emot. Stay the course, som John Bogle ofta sa. Bogle är urfadern till indexfonder och långsiktigt aktiesparande, jag har skrivit om honom och hans syn på investeringar i Investera som mästarna. Fördelningen av sparandet i barnens portföljer och PPM ser vid halvårsskiftet ut så här. Det är fortfarande fokus på teknik, globalt och småbolag. Barnen har dessutom fått sin första investering i AI (ETF). Det kan ju vara bra att äga lite AI om nu AI ska ta deras jobb i framtiden. Det finns de som har bättre … Läs mer

Idag, lördagen den 4 maj, håller Berkshire Hathaway sin årliga bolagsstämma i Omaha, Nebraska. I god tid innan bolagsstämman brukar Warren Buffett publicera det årliga brevet till aktieägarna. I år var det den 24 februari. Som vanligt är det intressant läsning för alla investerare. Här är en kort summering av Buffetts brev till aktieägarna 2023 samt mina egna tankar. Du kan läsa hela brevet (2023) här I årets brev ägnar Buffett av förklarliga skäl mycket uppmärksamhet åt sin gode vän och kompanjon sedan många år, Charlie Munger, som gick bort den 28 november förra året, bara 33 dagar innan han skulle fylla jämnt 100 år. Investerare har en vana att bli gamla verkar det som. Lennart ”Aktiestinsen” Israelsson blev 101 år, Buffetts läromästare Philip A. Fisher blev 96 år, Walter Schloss blev 95 år och László Szombatfalvy blev 94 år gammal. Warren Buffett är född 30 augusti 1930 i Omaha, Nebraska och är still going … Läs mer

Bland alla beräkningsmodeller för att värdera företag och tillgångar finns det ett förhållningssätt som är så löjligt enkelt att det ofta missförstås eller negligeras helt: margin of safety – säkerhetsmarginal. Lär dig värdeinvesterarnas enklaste regel. Uttrycket kommer ursprungligen från Benjamin Graham, urfadern till fundamental aktieanalys. År 1934 publicerade han tillsammans med David Dodd tegelstenen Security Analysis. I boken introducerar författarna begreppet inneboende värde – intrinsic value – och förklarar att en investerare ska bara investera i aktier som handlas med god marginal under detta värde. Med andra ord, aktiekursen ska vara rejält lägre än företagets inneboende värde. Skillnaden mellan en investerings beräknade värde och dess pris (aktiekurs) kallade Graham för säkerhetsmarginal – margin of safety. Han beskrev begreppet utförligt i kapitel 20 i boken The Intelligent Investor. Graham menade att det var en av de viktigaste hörnpelarna i framgångsrik investering.  Warren Buffett brukar påminna oss om att Grahams enkla tankar om säkerhetsmarginal är en grundläxa som alla investerare behöver lära sig (och … Läs mer

De senaste 20 åren har lärt en hel generation låntagare och sparare att en normal ränta är en låg ränta som hela tiden blir lägre. Allt ändrades när inflationen fick ketchupeffekt för två år sedan och gav världens centralbanker yrvaken panik, framför allt den svenska riksbanken. Styrräntan sköt i höjden like a bat out of hell. Den amerikanska styrräntan ligger nu på 5,25–5,5 procent och den svenska på 4,0 procent. Och just nu verkar det inte finnas någon nåd i närtid för de överbelånade, den generation låntagare som har invaggats i tron att en normal bolåneränta är 1,0–1,5 procent. Men vad är en normal ränta egentligen? Innan vi kan svara på den frågan behöver vi förstå vad ränta är. Enkelt uttryckt är ränta priset för pengar. Det är vad jag får betala för att låna någon annans sparande. Det som kallas marknadsränta utgörs av avkastningen på statsskuldsväxlar och statsobligationer. Dessa värdepapper emitteras av Riksgäldskontoret och … Läs mer

Värdeinvestering kan sammanfattas så här: köp bra företag som inte är för dyra. Ett bra företag är på lång sikt en bra aktie och en bra investering. Men vad är ett bra företag? Här är resonemang från tre stora investerare och en sammanställning av gemensamma egenskaper som många av de stora investerarna letar efter. ”If you can look into the seeds of time and say which grain will grow and which will not, speak then to me.” – Shakespeare (Macbeth, 1623) Benjamin Graham var väldigt inriktad på kvantitativa finansiella nyckeltal och sa att ett bra företag har hög soliditet och en stark likviditet. Den genomsnittliga vinsttillväxten ska vara minst sju procent de senaste tio åren. Och det ska ha varit högst två vinstnedgångar på mer än fem procent de senaste tio åren. Utdelningen ska vara minst två tredjedelar av räntan på AAA-obligationer; utdelningen ska behållas eller höjas, aldrig sänkas. Warren Buffett har en mjukare inställning … Läs mer