Jonas Bernhardsson

De senaste 20 åren har lärt en hel generation låntagare och sparare att en normal ränta är en låg ränta som hela tiden blir lägre. Allt ändrades när inflationen fick ketchupeffekt för två år sedan och gav världens centralbanker yrvaken panik, framför allt den svenska riksbanken. Styrräntan sköt i höjden like a bat out of hell. Den amerikanska styrräntan ligger nu på 5,25–5,5 procent och den svenska på 4,0 procent. Och just nu verkar det inte finnas någon nåd i närtid för de överbelånade, den generation låntagare som har invaggats i tron att en normal bolåneränta är 1,0–1,5 procent. Men vad är en normal ränta egentligen? Innan vi kan svara på den frågan behöver vi förstå vad ränta är. Enkelt uttryckt är ränta priset för pengar. Det är vad jag får betala för att låna någon annans sparande. Det som kallas marknadsränta utgörs av avkastningen på statsskuldsväxlar och statsobligationer. Dessa värdepapper emitteras av Riksgäldskontoret och … Läs mer

Värdeinvestering kan sammanfattas så här: köp bra företag som inte är för dyra. Ett bra företag är på lång sikt en bra aktie och en bra investering. Men vad är ett bra företag? Här är resonemang från tre stora investerare och en sammanställning av gemensamma egenskaper som många av de stora investerarna letar efter. ”If you can look into the seeds of time and say which grain will grow and which will not, speak then to me.” – Shakespeare (Macbeth, 1623) Benjamin Graham var väldigt inriktad på kvantitativa finansiella nyckeltal och sa att ett bra företag har hög soliditet och en stark likviditet. Den genomsnittliga vinsttillväxten ska vara minst sju procent de senaste tio åren. Och det ska ha varit högst två vinstnedgångar på mer än fem procent de senaste tio åren. Utdelningen ska vara minst två tredjedelar av räntan på AAA-obligationer; utdelningen ska behållas eller höjas, aldrig sänkas. Warren Buffett har en mjukare inställning … Läs mer

Stigande räntor och ett mer svårnavigerat börsklimat har gjort att många sparare hänger med huvudet och misströstar. Kanske dags att sälja av och amortera på lånen, eller leva upp sparandet? Kanske det. Man kan också vända sig till sina förebilder för att påminna sig om vad långsiktighet är, och hur långsiktighet belönas. En sådan förebild är Aktiestinsen. Lennart Aktiestinsen Israelsson är legendarisk bland aktiesparare. Det var en serie artiklar av börsskribenten Prokorny på 1940-talet som väckte hans intresse från början. En investering på 600 kronor i Sandvikaktier 1946 blev grundplåten till en aktieförmögenhet. Visserligen tog det 33 år att få ihop den första miljonen, men sedan gick det snabbare. Som mest var aktieportföljen värd 150 miljoner kronor. Jag intervjuade honom flera gånger för hans porträtt i Investera som mästarna. Vi har alla något att lära av Aktiestinsen. En sådan lärdom var att alltid ha pengarna på börsen. Lennart hade hittat en Volkswagen som en bilhandlare ville ha … Läs mer

Lågkonjunkturen står vid dörren, så går snacket. Det är den vår de svaga kallar för höst, som Erik Axel Karlfeldt kanske skulle ha beskrivit årstiden och konjunkturläget om han varit ekonom istället för poet och författare. Men man behöver inte heta Peter Lynch för att efter en snabbkoll av utelivet under vår och försommar i Stockholm och andra städer se att restaurangerna är fullsatta och hotellrummen rekorddyra. Arbetsmarknaden är god med låg arbetslöshet trots fallande ekonomisk tillväxt. Börsen är upp 12 procent i år (OMXS30) och på 12 månader är den upp 22 procent. Hedgefond-chefen Marc Rowan kallar det för en ”non-recession recession”.  Som vanligt är det en splittrad bild. Vissa grupper har redan drabbats rejält av lågkonjunkturen: unga som köpt sin första bostad i en större stad och sitter med stora lån samt hushåll med låga inkomster som nu får se marginalerna tyna bort efter att mat och boende tar allt större del av … Läs mer

Att tänka själv är en grundregel som återfinns hos alla de stora investerarna. Samtliga investerare som jag intervjuade eller researchade under arbetet med boken Investera som mästarna nämnde det. Samtliga. Grundregeln manifesterar sig på olika sätt: lyssna inte på andra, agera aldrig på tips, gå din egen väg, tänk självständigt och lär dig av dina misstag. Sir John Templeton uttryckte det så här: ”Om du går på samma restauranger och äter lunch med samma människor inom samma begränsade lilla krets och går på samma möten som alla andra och pratar om samma saker och följer samma nyheter – hur ska du då kunna hitta det som alla andra missar?” Philip A. Fisher var en excentriker och en av Buffetts förebilder – samt en utpräglad enstöring som gick sin egen väg. T. Rowe Price var en av de första stora tillväxtinvesterarna, långt innan Peter Lycnh blev känd för det, och Price gick sin egen väg. Walter Schloss lyssnade … Läs mer

För knappt två månader sedan (den 25 februari) släppte Warren Buffett det årliga brevet från Berkshire Hathaway till sina aktieägare. Buffetts brev är alltid intressant läsning för alla investerare.  Du kan läsa hela brevet (2022) här Som vanligt inleds brevet med en översikt av den årliga utvecklingen för Berkshire Hathaway sedan 1965. Genomsnittlig årlig avkastning (CAGR) ligger på ca 20 procent, dubbelt mot S&P 500 Index. Därefter lyfter Buffett speciellt den filantropiska sidan som många av de stora investerarna har: “We believe Berkshire’s individual holders largely to be of the once-a-saver, always-a-saver variety. Though these people live well, they eventually dispense most of their funds to philanthropic organizations. These, in turn, redistribute the funds by expenditures intended to improve the lives of a great many people who are unrelated to the original benefactor. Sometimes, the results have been spectacular.” “Who wouldn’t enjoy working for shareholders like ours? “ Som vanligt är det en kärnfull och citatvänlig … Läs mer

Många investerare lägger nu makro-pussel och spekulerar i vad som kommer att hända framöver med inflation, ränta och börs. Värdeinvesterare bryr sig egentligen inte så mycket om makro. Men även om makro oftast inte driver långsiktig värdeutveckling i bolag på samma sätt som bolagsspecifika faktorer gör, så driver makro flockbeteende och pris. Pandemin sänkte många branscher i allmänhet och specifikt hotell- och flygbranschen. Ränteuppgången som pågår slår hårt mot tillväxtbolag och fastighetsbolag. Så det är svårt att låta bli att peta i makro-pusslet. Att ränteuppgången skulle drabba banker så kraftigt var något av en överraskning för marknaden, först med Silicon Valley Bank och andra nischbanker och sedan Credit Suisse som köptes upp av UBS. Ränteuppgång ger fallande priser på obligationer som gräver hål i balansräkningar. Och som vanligt står dominobrickorna tätt intill varandra. Arketypen för bank- och finanskris är dels början av 1990-talet i Sverige, men framför allt Lehman Brothers konkurs den 15 september 2008 … Läs mer

Även om återhämtningen av breda börsindex sedan i höstas har varit god, så har jag på sistone fått ta del av många berättelser som handlar om besvikelser över sparandets utveckling, och en viss uppgivenhet. I några fall har det handlat om stora summor och ras på över 90 procent från investeringar i förhoppningsbolag och snackisar på sociala medier. Same old story, alltså. Så här är en gammal obekväm sanning som behöver återupptäckas med jämna mellanrum: som investerare kan man inte få avkastning utan att ta risk (ungefär samma förhållande gäller för livet i övrigt). Avkastning är alltså inte gratis, den har ett pris. Och priset man som investerare betalar för är volatilitet, att det svänger. Och det är ett pris som investeraren betalar på flera olika sätt: utebliven avkastning, förluster och mentala prövningar som tvivel, oro och stress – ibland även förtvivlan. Vad en bred portfölj av aktier ger för avkastning över tid finns det … Läs mer

Det kan kanske tyckas märkligt att prata om deflation när vi har en rusande inflation, med prisökningar som vi inte sett sedan 1970-talet. Senaste siffrorna från SCB för december visade en inflationstakt mätt som KPI på 12,3 procent. Det är en siffra investerarkollektivet hade skrattat åt bara för några år sedan. Men nu är vi där. Och, märkligt nog, med rusande inflation ligger deflation samtidigt nära. Jag vill här reda ut begreppen. Vad är deflation? Enkelt uttryckt är det motsatsen till inflation, alltså en sänkning av den allmänna prisnivån. Och precis som inflation mäts deflation med Konsumentprisindex (KPI). När priserna faller på de varor som ingår i KPI har vi deflation. Följande varugrupper ingår i KPI: Deflation är väldigt ovanligt. Normaltillståndet är stabila eller svagt stigande priser. Målet för Riksbanken är en inflation på 2,0 procent. Genom penningpolitiken försöker RB styra inflationen. Om stiger över inflationsmålet höjer RB styrräntan för att kyla av ekonomin. Och … Läs mer