Ordlista   | D |


A
  Ι  B  Ι  C  Ι  D  Ι   Ι  F  Ι  G-H  Ι  I-J  Ι  K-L  Ι  M-N  Ι  O-P  Ι  Q-R  Ι  S-T  Ι  U-Ö

 

D

Dead cat bounce

Finansjargong från efterdyningarna av Svarta måndagen den 19 oktober 1987. Liknelsen säger att en katt som släpps från toppen av en skyskrapa kanske studsar lite när den slår i marken, men är likväl stendöd. Likadant i en kraftigt fallande aktiemarknad. En kort, snabb rekyl upp under nedgången är inget mer än ett fåfängt ryck i en död marknad. 

Delrätt

Ett värdepapper man erhåller vid en fondemission. En emission med villkoren 1:5 innebär att för varje fem aktier man äger ska man få en ny. I praktiken får man en delrätt för varje gammal aktie, vilket i detta fall innebär fem delrätter. Delrätterna handlas på börsen som vanliga värdepapper. 

Delrättsbevis

Ett bevis på äganderätten till en eller flera delrätter.

Delta

Ett nyckeltal för optionsvärdering. Deltavärdet är ett riskmått som visar en options eller warrants känslighet för prisförändringar i den underliggande varan. Till exempel, ett deltavärde 0,8 på en köpoption för en aktie innebär att optionen stiger med 80 öre när aktien stiger 1 krona. Kallas även för hedgeratio.

Delårsrapport

En förenklad årsredovisning. Består av en översiktlig redogörelse för verksamheten och resultatutvecklingen samt för investeringar och förändringar i likviditet och finansiering. Även omsättning samt resultat före bokslutsdispositioner och skatt ska anges. Ska lämnas av aktiebolag om tillgångarnas nettovärde överstiger 1 000 basbelopp eller om antalet anställda är mer än 200. Rapporten ska omfatta minst sex månader och mest åtta månader.

Depå

Aktier och andra värdepapper och kontanter hos en fondkommissionärsfirma. Ofta utgår en årlig depåavgift. 

Derivatinstrument

Derivat är alla värdepapper som har en underliggande vara som bas för värderingen, till exempel aktieoptioner, warranter, olika index eller olika terminer som valutaterminer och råvaruterminer. Att handla med derivat innebär att man inte handlar med själva varan utan istället med rätten eller skyldigheten att göra en affär vid en senare tidpunkt.

Innehavaren av en köpoption har rättigheten att köpa den underliggande varan, till exempel en aktie, innan eller vid en i förväg bestämd tidpunkt till ett bestämt pris (lösenpris). Innehavaren av optionen behöver inte utnyttja optionen om han inte vill.

Den som ställer ut köpoptionen har skyldigheten att sälja motsvarande aktie innan eller vid en viss tidpunkt. För att få möjligheten att köpa aktien betalar innehavaren av köpoptionen en premie (priset på optionen) till den som ställer ut optionen. Säljaren av optionen får alltså premien som ersättning för risken att bli tvungen att sälja aktien. Om aktien på slutdagen går att köpa billigare på börsen så är köpoptionen värdelös.

Derivatmarknaden innebär en möjlighet för investerare att handla med risk. Till exempel, en investerare kan minska risken i sin portfölj genom att köpa säljoptioner som ökar i värde om portföljen skulle rasa. På motsvarande sätt kan en spekulant öka sin risk (och möjlighet till avkastning) genom att ställa ut (sälja) säljoptioner och spekulera i en stillastående eller stigande marknad.

Optioner och warrants innebär också en hävstångseffekt jämfört med att investera i den underliggande varan. Till exempel, anta att en köpoption i Ericsson med lösenpris 18 kronor om två månader kostar 2 kronor. Samtidigt ligger Ericssonaktien på 20 kronor. Om Ericssonaktien stiger till 22 kronor innebär det en uppgång på 10 procent för en investerare som äger aktien. För en spekulant som äger köpoptionen innebär det en kursvinst på 100 procent om optionen stiger till 4 kronor. 

Direktavkastning

Ett nyckeltal inom företagsvärdering. Definieras som utdelning dividerat med aktuell börskurs. Till exempel, en aktie med en aktuell utdelning på 2 kronor per aktie och en dagskurs på 100 kronor har alltså en direktavkastning på 2 / 100 = 2 procent. Direktavkastning på obligationer är kupongränta dividerad med aktuell kurs på obligationen. Samma sak för en fond. Till exempel, om en fond delar ut 2 kronor och andelskursen är 150 kronor, så är direktavkastningen 1,33 procent. Direktavkastningen plus värdestegringen bildar totalavkastningen för en investering. Läs mer i aktieskolan.

Disagio

Belopp med vilket priset på ett värdepapper understiger det nominella värdet. När priset överstiger det nominella värdet uppstår i stället agio. Är det aktuella värdet lika med det nominella står valutan eller värdepappret i pari.

Diskontera

Att räkna om ett framtida penningvärde till ett nuvärde med hänsyn till att pengar minskar i värde. Diskontering är motsatsen till ”ränta-på-ränta”, det vill säga att räkna ut hur mycket pengar växer i värde över tiden givet en viss diskonteringsränta. Till exempel, om räntan är 10 procent är nuvärdet av 100 kronor som erhålls om ett år lika med 100 / 1,1 = 91 kronor. Diskonteringsräntan beräknas på följande sätt.

   Diskonteringsfaktor = 1 / (1 + r)n

   där

   r = diskonteringsränta/investerarens avkastningskrav

   n = antal år

Till exempel, diskonteringsräntan för 10 år och avkastningskravet 12 procent beräknas på följande sätt.

   1 / (1 + 0,12)10 = 0,322

Nuvärdet av 100 000 kronor om 10 år med avkastningskravet 12 procent blir då:

   100 000 x 0,322 = 32 200 kronor

Diskontering visar alltså nuvärdet av framtida pengar. Att nuvärdesdiskontera framtida förväntade kassaflöden är centralt inom fundamental företagsvärdering. Diskontera kan även betyda att man överlåter en växel mot likvida medel. Begreppet diskontera kan också betyda att man omvandlar framtida information till dagskursen. Ett företags förväntade vinstökning kan således diskonteras innan den har rapporterats. 

Diskonteringspapper

En speciell obligation som inte har en direkt ränta, utan istället löses obligationen in för ett högre belopp än vad den emitterades för, till exempel statsskuldväxlar. Till exempel, en privatobligation som emitteras med kursen 8 900 kronor och löses in för 10 000 kronor ger en ränta på 10 000 / 8 900 = 12,36 procent.

Diskretionär förvaltning

När en förvaltare på uppdrag av kund gör affärer för kundens räkning utan att denne nödvändigtvis får reda på affärerna i förhand.

Diversifiera

Ett centralt begrepp inom portföljförvaltning. Att diversifiera innebär att man sprider riskerna i en aktieportfölj genom att ha fler aktier i olika branscher. Detta minskar portföljens unika risk (osystematiska risk). Risken i aktieportföljen sjunker i takt med att allt fler aktier ingår i portföljen. För varje ytterligare aktie som plockas in i portföljer minskar den unika risken. Kvar blir slutligen bara den systematiska risken (marknadsrisken).

Till exempel, man kan investera i både aktier och obligationer. Eller investera med stor geografisk spridning eller i ett flertal värdepapper som är utgivna av olika emittenter eller i företag i olika branscher. En vanlig rekommendation är att diversifiera i minst 10-12 aktier. Diversifiering av aktieportföljen är en hörnsten i modern portföljteori.

Double witching hour

Den dag då slutdagen för aktiepotioner och indexoptioner sammanfaller, vilket kan orsaka betydande volatilitet. Inträffar tredje fredagen i varje månad förutom mars, juni, september och december. Dessa fyra månader är det även slutdag för terminer, vilket då följaktligen kallas triple witching hour.

Due diligence

En mycket utförlig genomgång och analys av ett företag inför till exempel en nyemission av aktier eller övertagande av ett företag. Innebär djupanalys av företags bokslut, verksamhet, strategi och konkurrentanalys.

Duration

Duration är ett riskmått och utgörs av den genomsnittliga återstående löptiden till förfallodatum för en obligation eller en obligationsfond.  Anges vanligen i antal år. Duration mäter hur känslig obligationen eller fonden är mot stigande och fallande räntor. En obligationsfond med lång återstående löptid är mer känslig för förändringar i marknadsräntan än en obligation med kort återstående löptid. Kortare löptid och högre kupongränta ger lägre duration.

Till exempel, en fond med duration på tio år har dubbel volatilitet mot en fond med duration på fem år. Durationen ger även en indikation av hur fondens andelsvärde ändras när räntor ändras. I korthet kan man säga att en fond med en duration på fem år förväntas att förlora fem procent av sitt andelsvärde om räntorna går upp med en procent. Eller stiga fem procent om räntorna går ner.

 

↑ Tillbaka till toppen

↵ Tillbaka till start

Läs aktieskolan

Investeraren - Aktieskola

Läs också analysskolan

Investeraren - Analysskola

Läs också Fondskola

Fondskola - Investeraren

Boktips

©2017 Investeraren.se. All Rights Reserved. Producerad av OJ Form & Kommunikation.

Search