Vad ska vi ha börsen till?

Börskraschen i samband med Corona-utbrottet i våras och historiens snabbaste börsras väckte gamla frågor till liv igen (som börskrascher brukar göra). ”Vad ska vi ha börsen till?” ”Kasino och spekulation för rika.” ”Vanligt folk förlorar ofta pengar.” Tyvärr är det inget nytt, marknaden reagerar så här ibland. Börsens 400-åriga historia är full av dramatiska och ibland svårförklarliga kast, bubblor och krascher (att börsen skulle rasa på Corona är dock inte så svårförklarligt). Måndagen den 19 oktober 1987 (svarta måndagen) rasade värdet på det börsnoterade amerikanska näringslivet med nästan en fjärdedel. På en enda dag. Inga förändringar i omvärlden kunde förklara en sådan plötslig omvärdering. Den 6 maj 2010 kraschade marknaden med 10 procent under några minuter – en händelse som har kommit att kallas för Flash Crash – för att sedan återhämta sig och skaka av sig raset som om ingenting hade hänt. Mellan mars 2000 och mars 2001 försvann 60 procent av värdet på Nasdaq … Läs mer

Är du rationell, lille vän?

Den framgångsrike investeraren har lärt sig att tänka rationellt och behålla en objektiv syn på marknaden, oavsett vilken position han eller hon har. Samtidigt som han kan vara övertygad i sin marknadstro har han också förmågan att kunna ifrågasätta den och ständigt vara beredd att ändra på den. Men att tänka rationellt och vara objektiv är inte så lätt som det kanske kan låta. Vår hjärna serverar oss ibland en skev verklighetsuppfattning, vilket kan ge subjektiva tolkningar av skeenden och leda till irrationella beslut. I psykologin kallas det för kognitiv bias. Begreppet myntades 1972 av nobelpristagare Daniel Kahneman och Amos Tversky. Tillsammans med Richard Thaler lade de grunden för det som idag kallas behavioral finance. Forskare inom psykologi har upptäckt en rad biaser som kan få vår subjektiva bild av omvärlden att avvika från verkligheten. En av de mer kända är bekräftelsebias eller konfirmeringsbias – confirmation bias – som innebär att man omedvetet söker upp och tar … Läs mer

EVO-matrisen

Ett inlägg på finanstwitter triggade en del intressanta tankar och diskussioner som jag vill skriva några rader om. Jag tänker spontant på begrepp som korrelation, kausalitet, hybris, kognitiva biaser som Dunning-Kruger-effekten och annat smått och gott. Bakgrunden till diskussionen är den makalösa utvecklingen för Evolution Gaming (EVO), både för bolaget och aktiekursen. Få på finanstwitter har väl missat denna raket, och de som följer Magnus Andersson har definitivt inte kunnat undgå den. Evolution Gaming Group är en B2B-leverantör inom livecasino. Bolaget har idag ett börsvärde på 120 miljarder kronor. Aktien är upp 135% YTD och nästan 250% på ett år. EVO:s exempellösa uppgång har delat in finanstwitter i två grupper: (1) de som äger EVO och (2) de som inte äger EVO. Dessa båda grupper kan sedan delas in i två subgrupper: (1) smarta investerare och (2) mindre smarta investerare (a.k.a. korkade). Närbesläktade med EVO-matrisen är Tesla-matrisen, Fortnox-matrisen, etc. Låt oss börja med begreppet korrelation. Den uppenbara korrelationen som … Läs mer

Bygg en utdelningsportfölj

En klassisk investeringsstrategi som går ut på att bygga en portfölj med bolag som har starka, uthålliga och helst stigande utdelningar. Utdelningar utgör grunden i värderingsmodeller som t ex Gordons formel. Strategin bygger på tre bärande delar: Direktavkastning Utdelningstillväxt Andel av resultatet som delas ut Direktavkastning är ett nyckeltal som mäter utdelningen i förhållande till aktiekursen. Man kan se det som ett slags ränta man får. Nyckeltalet definieras så här: DIREKTAVKASTNING = UTDELNING / AKTIEKURS Till exempel, ett företag med en aktiekurs på 150 kronor har en utdelning på 5 kronor. Det ger en direktavkastning på 3,3 procent (5/150). Oftast avskiljs utdelningen under våren runt april-maj, men det finns företag som skiljer av utdelningen flera gånger per år. I genomsnitt ligger direktavkastningen på svenska börsen runt 3 procent. Det tar tid att bygga en utdelningsportfölj, men väljer du bra bolag har du tiden på din sida och överraskningarna är ofta av det positiva slaget. Well, om vi bortser från … Läs mer

Hur jag fondsparar

Jag får ofta frågor kring hur jag fondsparar och vilka jag fonder jag har. Så här är en översikt av hur jag tänker. Det var mina föräldrar (min mamma mest) som började fondspara åt mig när jag var runt 20 år. Då tyckte jag fruktansvärt tråkigt, det som lockade var en egen aktieportfölj. Ju äldre jag blir, desto mer positiv är jag till fondsparande. Det är skönt att lämna över förvaltning till någon annan. Idag fondsparar jag till mig själv, till barnen (som är 11 och 16 år) i ISK och KF, i PPM och till hustrun. Mitt tänk är ganska traditionellt; mest offensiv är jag i barnens fondsparande då detta sparande är mer långsiktigt, där är det fokus på teknik, globalt och småbolag. Barnens fonder ligger i en ISK på Avanza. Jag månadssparar inte, utan sätter in födelsedagspengar och julklappspengar. Egentligen är det bättre att ha ett månadssparande. Hur agerade jag under coronakrisen i … Läs mer

Bli en investerare

I förra blogginlägget resonerade jag kring hur man kan bli en bättre investerare, något som länge intresserat mig, och en fråga som rymmer betydligt mer komplexitet än vad många tror. Men egentligen är frågan felformulerad. Att bli en investerare – där ligger det största värdet för de flesta. Därefter avtar marginalnyttan. Låt mig ta mitt eget fondsparande till familjen som exempel för att visa vad jag menar. Förra året (2019) steg värdet på sparandet med 37 procent. Ett extremt år (långsiktig uthållig avkastning ligger runt 8 procent per år i genomsnitt, nominellt, och med stora svängningar). Avkastningen på sparandet var knappt 3 procentenheter bättre än index (OMXSGI). Under året låg avkastningen lite över index under några månader och sedan lite under index. Till synes ganska slumpmässigt. I slutändan landade det på knappt 3 procentenheter över index. Men vad var mest värdefullt? En överavkastning på knappt 3 procentenheter? Eller 37 procentenheter mer än 0? John Bogle, grundaren av moderna indexfonder, … Läs mer

Hur blir man en bättre investerare?

En bra investerare har kunskap om hur företag och finansiella marknader fungerar, från affärsmodeller till flockbeteende; en bra investerare förstår hur värden skapas över tid och att marknader ibland är emotionellt styrda. En bra investerare har självkännedom, är disciplinerad, tänker självständigt och fattar egna beslut. Kunskap är ofta lätt att ta till sig. Att läsa bokslut och följa EBITDA, p/e-tal och andra nyckeltal eller studera kursdiagram kan alla lära sig. Men att komma ihåg är inte samma sak som att förstå; att memorera matematiska formler innebär inte att man har förstått matematik. Att förstå innebär förmåga till analys, att se samband och kontext – att dra slutsatser. Och dessutom måste man inse att man bland drar fel slutsatser. Victor Sperandeo beskriver det så här i Trader Vic: ”To be a successful trader, you have to be able to admit mistakes. People who are very bright don’t make very many mistakes. In a sense, they generally are … Läs mer

Välkommen till Investeraren!

Här skriver jag om börsen, investeringar, aktier, fondsparande och annat inom ekonomi & näringsliv som kan tänkas falla mig in. Bilden är från Amsterdambörsen, världens äldsta börs. År 1602 emitterade Verenigde Oostindische Compagnie (VOC) sina första aktier på Amsterdam Bourse. Liknande handelsplatser för värdepapper har visserligen funnits sedan 1300-talet i Venedig och Florence samt i Antwerpen, men Amsterdambörsen anses vara den första moderna börsen med reglerad handel av värdepapper. Det är 400 år med handel, innovation och företagande (samt några galna bubblor och krascher) men framför allt långsiktig avkastning och välstånd. Statyn föreställer Mercurius på språng, guden som enligt den romerska mytologin är beskyddare för handel och köpmän. Mercurius är även förknippad med kommunikation. Hans snabbhet var omtalad och engelskans namn på kvicksilver – mercury – kommer från honom. Bilden av Amsterdambörsen ger mig en känsla av energi och äventyr, av kraft och framtidstro. Över tid finns det inget som slår ett direktägande i värdeskapande verksamhet. Amsterdam är ett typexempel på … Läs mer