Hur blir man en bättre investerare?

En bra investerare har kunskap om hur företag och finansiella marknader fungerar, från affärsmodeller till flockbeteende; en bra investerare förstår hur värden skapas över tid och att marknader ibland är emotionellt styrda. En bra investerare har självkännedom, är disciplinerad, tänker självständigt och fattar egna beslut. Kunskap är ofta lätt att ta till sig. Att läsa bokslut och följa EBITDA, p/e-tal och andra nyckeltal eller studera kursdiagram kan alla lära sig. Men att komma ihåg är inte samma sak som att förstå; att memorera matematiska formler innebär inte att man har förstått matematik. Att förstå innebär förmåga till analys, att se samband och kontext – att dra slutsatser. Och dessutom måste man inse att man bland drar fel slutsatser. Victor Sperandeo beskriver det så här i Trader Vic: ”To be a successful trader, you have to be able to admit mistakes. People who are very bright don’t make very many mistakes. In a sense, they generally are … Läs mer

Välkommen till Investeraren!

Här på Investeraren skriver jag om börsen, investeringar, aktier, fondsparande och annat inom ekonomi & näringsliv som kan tänkas falla mig in. Bilden är från Amsterdambörsen, världens äldsta börs. År 1602 emitterade Verenigde Oostindische Compagnie (VOC) sina första aktier på Amsterdam Bourse. Liknande handelsplatser för värdepapper har visserligen funnits sedan 1300-talet i Venedig och Florence samt i Antwerpen, men Amsterdambörsen anses vara den första moderna börsen med reglerad handel av värdepapper. Det är 400 år med handel, innovation och företagande (samt några galna bubblor och krascher) men framför allt långsiktig avkastning och välstånd. Statyn föreställer Mercurius på språng, guden som enligt den romerska mytologin är beskyddare för handel och köpmän. Mercurius är även förknippad med kommunikation. Hans snabbhet var omtalad och engelskans namn på kvicksilver – mercury – kommer från honom. Bilden av Amsterdambörsen ger mig en känsla av energi och äventyr, av kraft och framtidstro. Över tid finns det inget som slår ett direktägande i värdeskapande verksamhet. Amsterdam är ett … Läs mer

Ordlista

A  Ι  B  Ι  C  Ι  D  Ι  E  Ι  F  Ι  G-H  Ι  I-J  Ι  K-L  Ι  M-N  Ι  O-P  Ι  Q-R  Ι  S-T  Ι  U-Ö Underliggande tillgång, vara Den tillgång som optionen, terminen eller warranten är baserad på. Till exempel en aktie, ett index eller en råvara som spannmål.  Undervikt Ett begrepp inom fondförvaltning. Innebär att en akties andel i fonden är mindre än dess andel i fondens jämförelseindex. Motsatsen kallas övervikt. Unik risk Ett begrepp inom modern portföljteori, kallas även för osystematisk risk, och visar vilken risk en enskild aktie har. Risken kopplad till marknaden som helhet kallas för marknadsrisk eller systematisk risk. Läs mer här. Uppflaggning Om ett företag eller en privatperson köper en större aktiepost i ett företag ska marknaden informeras om det. Samma sak gäller för nedflaggning, om någon säljer en större aktiepost. Gränsen går vid 5 procent av antalet aktier eller av totala röstetalet. Utdelning Den del av företagets vinst som styrelsen föreslår och bolagsstämman … Läs mer

Ordlista

A  Ι  B  Ι  C  Ι  D  Ι  E  Ι  F  Ι  G-H  Ι  I-J  Ι  K-L  Ι  M-N  Ι  O-P  Ι  Q-R  Ι  S-T  Ι  U-Ö Sektorrotation Ett beteende på börsen som innebär att investerarkollektivet flyttar kapital mellan olika sektorer i ekonomin, till exempel från cykliska företag till läkemedelsföretag eller high tech till råvaruföretag. Sharpekvot Ett mått på riskjusterad avkastning inom portföljteori och fondförvaltning. Ett vanligt mått för hur pass skicklig fondförvaltaren är. Sharpekvoten mäter en akties eller en portföljs avkastning justerad för risk. Nyckeltalet definieras som årlig överavkastning i procent dividerat med avkastningarnas standardavvikelse. Definition:    Sharpekvot = (rp – rf) / dp    där:    rp = aktieportföljens eller fondens avkastning    rf = riskfria räntan    dp = avkastningens standardavvikelse Överavkastning är portföljens eller aktiens avkastning som ligger över den riskfria räntan, ofta mätt som den långa marknadsräntan. Ju högre siffra, desto bättre har förvaltaren lyckats. Det vill säga, avkastningen i förhållande … Läs mer

Ordlista

A  Ι  B  Ι  C  Ι  D  Ι  E  Ι  F  Ι  G-H  Ι  I-J  Ι  K-L  Ι  M-N  Ι  O-P  Ι  Q-R  Ι  S-T  Ι  U-Ö Q1 Förkortning för första kvartalet. Vanligt förekommande vid kvartalsrapportering. 2Q för andra kvartalet, och så vidare. Skrivs ibland ut med år, till exempel 4Q16, fjärde kvartalet 2016.  Quid pro quo Begreppet kommer från latin och betyder ”något för något”. Vanligt inom finansbranschen och inom juridiken. Rak ränta Ränta på ett lån utan hänsyn till amorteringar. Det vill säga räntan räknas på det ursprungliga lånebeloppet under hela löptiden. Rak ränta ser ut att vara lägre än den faktiska räntan. Enligt konsumentkreditlagen får därför inte företag använda rak ränta vid krediter till privatpersoner. Till exempel, en person ska amortera ett lån på 60 000 kronor på ett år. Räntan är 6 procent, alltså 3 600 kronor. Då lånet amorteras med 5 000 kronor per månad sjunker skulden successivt och kommer i genomsnitt att vara:    (60 000 … Läs mer

Ordlista

A  Ι  B  Ι  C  Ι  D  Ι  E  Ι  F  Ι  G-H  Ι  I-J  Ι  K-L  Ι  M-N  Ι  O-P  Ι  Q-R  Ι  S-T  Ι  U-Ö Obligation En obligation är ett lån, skuldförbindelse, ett värdepapper som kan köpas och säljas på obligationsmarknaden. En obligation löper med en fast kupongränta eller ger en liknande avkastning under en bestämd tid. Man brukar även säga att en obligation är ett räntepapper. Det finns två slags räntepapper: obligationer och diskonteringspapper. Obligationer löper med en kupongränta medan diskonteringspapper ger innehavaren sin avkastning genom att lösas in för ett högre belopp än de emitterades till. Obligationer handlas på obligationsmarknaden, diskonteringspapper som till exempel statsskuldväxlar handlas på penningmarknaden. Obligationsmarknaden och penningmarknaden tillhör kreditmarknaden, det vill säga marknaden för lån. Alla obligationer har tre viktiga egenskaper: löptid, nominellt värde och kupongränta. Obligationens nominella värde är det belopp som innehavaren får när lånet betalas tillbaka. Nominellt värde kallas även för paritetsvärde. Kupongränta (kupongen) är den procentsats av obligationens nominella värde … Läs mer

Ordlista

A  Ι  B  Ι  C  Ι  D  Ι  E  Ι  F  Ι  G-H  Ι  I-J  Ι  K-L  Ι  M-N  Ι  O-P  Ι  Q-R  Ι  S-T  Ι  U-Ö MACD Ett begrepp inom teknisk analys. MACD står för Moving Average Convergence/Divergence. MACD används både som trendverktyg och som en momentumindikator. MACD visar skillnaden mellan ett snabbt och ett långsamt exponentiellt glidande medelvärde. MACD består av en MACD-kurva och en signallinje. MACD-kurvan bildas oftast av EMA-12 (tolvveckors exponentiella glidande medelvärde) och EMA-26. Signallinjen är oftast EMA-9 som utgörs av nioveckors exponentiella glidande medelvärdet för MACD-kurvan. Tolkningarna av MACD varierar. Den konventionella tolkningen är följande. När signallinjen (EMA-9) rör sig över MACD utlöses en köpsignal. När signallinjen (EMA-9) rör sig under MACD utlöses en säljsignal. MACD anses vara en indikator som kan vända innan kursen vänder. Det kallas för leading indicator. Nackdelen är att signalerna kan komma för tidigt, innan bekräftelse. Läs mer om MACD här. Marknadsgarant En bank eller fondkommissionär som åtagit sig att se … Läs mer

Ordlista

A  Ι  B  Ι  C  Ι  D  Ι  E  Ι  F  Ι  G-H  Ι  I-J  Ι  K-L  Ι  M-N  Ι  O-P  Ι  Q-R  Ι  S-T  Ι  U-Ö Kapitalförvaltning Att investera och förvalta ett kapital. Till exempel genom att investera i aktier, räntebärande papper, fastigheter eller andra realtillgångar. Kapitalförsäkring, KF En populär sparform som har schablonbeskattning istället för kapitalskatt på reavinster och utdelning. Läs mer här. Kassaflöde Visar företagets flöde av likvida medel, det vill säga hur mycket pengar som kommer in och som går ut. Ett positivt kassaflöde innebär att mer pengar kommer in än som går ut, motsatsen kallas negativt kassaflöde. Kassaflöde används i fundamental värdering av aktier med kassaflödesmodellen. Kassaflöde är inte samma sak som resultat. Ett företag kan uppvisa ett positivt resultat, men ändå ha ett negativt kassaflöde. Anledningen kan till exempel vara långa betalningstider till kunder, respektive korta kredittider från leverantörer, stora investeringar eller ökad kapitalbindning i varulager. Ett företags kassaflöde syns i kassaflödesanalysen. Kassaflöde kallas ofta för … Läs mer

Ordlista

A  Ι  B  Ι  C  Ι  D  Ι  E  Ι  F  Ι  G-H  Ι  I-J  Ι  K-L  Ι  M-N  Ι  O-P  Ι  Q-R  Ι  S-T  Ι  U-Ö  Identitet Den underliggande varan till en option.  Implicit volatilitet Ett begrepp inom optionsvärdering. Implicit volatilitet är marknadens förväntning om den framtida volatiliteten för den underliggande varan. Implicit volatilitet erhålls genom att härleda volatiliteten från optionspremien enligt Black-Scholes formel för optionsvärdering. Jämför med historisk volatilitet. Importerad inflation Prisnivån stiger på grund av prishöjningar på importvaror, ofta genom att den egna valutan försvagas gentemot omvärlden.  Index Ett index visar procentuella förändringar. Exempelvis visar konsumentprisindex, KPI, förändringen i inflation från år till år. Ofta utgår index från ett basår som då blir 100 (eller ibland 1 000) som sedan räknas om varje år så att den procentuella ökningen motsvarar samma procentuella ökning på basårets 100.  Andra exempel är aktieindex som Affärsvärldens generalindex, Dow Jones Industrial Index och FTSE 100. Indexfond En … Läs mer

Ordlista

A  Ι  B  Ι  C  Ι  D  Ι  E  Ι  F  Ι  G-H  Ι  I-J  Ι  K-L  Ι  M-N  Ι  O-P  Ι  Q-R  Ι  S-T  Ι  U-Ö Gamma  Ett nyckeltal inom optionsvärdering. Gamma är ett riskmått som mäter deltavärdets känslighet för prisförändringar i den underliggande varan. Genomsnittligt anskaffningsvärde, GAV  En metod för att beräkna skatt på aktievinster. Genomsnittsmetoden går ut på att man beräknar ett genomsnittligt anskaffningsvärde för värdepapper av samma slag. Till exempel, man köper först 1 000 aktier till kursen 45 kronor och sedan ytterligare 200 aktier till kursen 54 kronor. Genomsnittligt anskaffningsvärde för hela innehavet blir då:    (45 x 1 000) + (54 x 200)/ 1 200 = 46,50 kronor GARP Förkortning för Growth At a Reasonable Price. Tillväxt till ett rimligt pris, eller tillväxtaktier som inte är för dyra. Introducerades av Peter Lynch som använde PEG-talet: P/e dividerat med Growth. Ett företag med ett p/e-tal på 20 och en tillväxt … Läs mer