Ordlista   | E |


A
  Ι  B  Ι  C  Ι  D  Ι  E  Ι  F  Ι  G-H  Ι  I-J  Ι  K-L  Ι  M-N  Ι  O-P  Ι  Q-R  Ι  S-T  Ι  U-Ö

 

E

EBT

Förkortning av Earnings Before Tax. På svenska motsvaras det av resultat före skatt. 

EPS

Förkortning av Earnings Per Share. På svenska motsvaras det av vinst per aktie (VPA).

EBIT

Förkortning av Earnings Before Interest and Tax. På svenska motsvaras det av resultat före räntekostnader och skatt, dvs företagets rörelseresultat.

EBITA

Förkortning av Earnings Before Interest, Tax and Amortization. På svenska motsvaras det av resultat före räntekostnader, skatt och avskrivningar/nedskrivningar på goodwill. 

EBITDA

Förkortning av Earnings Before Interest, Tax, Depreciation and Amortization. På svenska motsvaras det av resultat före räntekostnader, skatt, avskrivningar och nedskrivningar på goodwill och andra tillgångar. EBITDA kommer nära företagets faktiska kassaflöde och är ett omdebatterat resultatmått. Eftersom det exkluderar ännu fler kostnader än EBIT (avskrivningar och nedskrivningar) kan det vara missvisande och visa ett skenbart högt resultat. EBITDA är ett resultatmått som investeraren Warren Buffett avskyr, av just den anledningen. Han anser att det är ofullständigt och kan ge en uppblåst bild av företagets resultat.

Begreppet kom i ropet under 1980-talet i samband med LBOs (Leveraged Buy Out) då banker och finansiärer fokuserade på företagets operativa kassaflöde. Senast under dot.com-åren 1997-2000 var det vanligt att många företag satt med stora poster goodwill i sina balansräkningar som resultat av dyra företagsförvärv under de goda åren. Det gjorde att avskrivningarna sänkte det redovisade resultatet. Ett sätt att då visa ett till synes bättre resultat var att prata om ”uthållig vinstförmåga” och fokusera på EBITDA genom att exkludera goodwillavskrivningarna.

EBIT-multipel

Samma som p/e-tal, fast med EBIT istället för nettoresultat, det vill säga aktiekurs dividerat med EBIT. En aktie med kursen 150 kronor och EBIT på 15 kronor/aktie får följaktligen en EBIT-multipel på:

   150 / 15 = 10

Effektiva marknadsteorin

Den i det akademiska lägret härskande synen på finansmarknaderna. EMT/EMH (Efficient Market Theory/Hypotheis) hävdar kort och gott att ingen aktör kan uthålligt och väsentligt överträffa index. Genom att slumpmässigt väljer vilka aktier att investera i, till exempel genom att kasta pil börssidorna, får en investerare i längden samma resultat som en professionell placerare. Kallas även Random Walk Theory. Upprinnelsen till tankarna är en i finanskretsar världsberömd artikel från 1970-talet, vars skribent Eugene Fama för evigt skrev in sig i de ekonomiska historieböckerna när den publicerades. Diskussionen hade visserligen dykt upp tidigare.

I början av 1900-talet skrev en fransk matematiker vid namn Louis Bachelier en avhandling med titeln Theorie de la Speculation (Spekulationsteori) som berörde marknadens effektivitet. Ett halvt sekel senare, 1953, upptäckte den brittiske statistikern Maurice Kendall att rörelserna på aktiemarknaden inte tycktes följa något mönster, att de var helt slumpmässiga. Han namngav detta fenomen Random Walk.

Men det var inte förrän i maj 1970 som Chicagouniversitetets ekonomiprofessor Eugene Famas artikel om effektiva marknader i Journal of Finance satte igång diskussionen på allvar. Fama påstod helt sonika att marknadspriserna alltid är rätt. Marknaden har alltid rätt. Aktiekurser rör sig slumpmässigt allteftersom ny information tillkommer och prissätts. Det går alltså inte att förutspå kursutvecklingen. Morgondagens aktiekurser har inget samband med gårdagens. Det finns ingen förutsägbarhet, inga mönster och inga trender. Kendalls upptäckt och Famas artikel utgör än idag grundstommen i effektiva marknadsteorin. Teorin har kritiserats och idag delas den in i tre olika synsätt.

Den starka varianten av EMT hävdar att marknadspriserna alltid till fullo återspeglar all tillgänglig och relevant information. Den halvstarka varianten hävdar att marknadspriserna avspeglar all publicerad information, men inte mer. Den svaga varianten av hävdar att marknadspriserna endast reflekterar historisk information, men inte mer. Om nu marknaden är effektiv och ingen kan överträffa index, hur kommer det sig då att det finns en hel marknad av förvaltare som tar betalt för att förvalta pengar? Det finns faktiskt idag ingen slutgiltigt konsensus i den akademiska världen angående EMT. Majoriteten av akademiker erkänner dock en rad avsteg från den starka varianten av EMT.

Eget kapital

Skillnaden mellan ett företags tillgångar och skulder, det vill säga företagets nettovärde. Eget kapital är företagets skuld till ägarna. Det kan öka genom att företaget skattar fram vinster som balanseras som eget kapital eller genom nyemission. Förluster minskar det egna kapitalet. Eget kapital består i ett aktiebolag av bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital är aktiekapitalet och fritt eget kapital är ackumulerade vinster som ej delats ut.

Den del av de obeskattade reserverna som inte betraktas som skatteskuld är egentligen också eget kapital (78 procent vid en skattesats på 22 procent). Eget kapital är en särskild rubrik på balansräkningens skuldsida.

Elliot Wave Theory, Elliotts vågteori

En teori inom teknisk analys efter Ralph Elliot Nelson som hävdar att kursrörelser följer vissa upprepade och förutsägbara mönster som reflekterar människans reaktionsmönster. Elliotts vågteori – Elliot Wave Theory, EWT, på engelska – är en mycket komplex teori, full av formationer och kombinationer av formationer.

Analysen är komplicerad, ofta måste flera olika tidsperspektiv beaktas. I korthet kan Elliots vågteori delas in i tre delar: formationer, Fibonacci och tidsanalys. Fibonacidelen är den mest omfattande. Den beskriver en kursrörelse för en enskild aktie eller ett index som vågor upp och ned som tillsammans fullbordar olika cykler. Dessa cykler är indelade i åtta olika vågor.

Den stigande trenden består av fem vågor (tre upp och två ner) och den fallande av tre vågor (två ner och en upp). En våg i trendens riktning kallar Elliot för impulsvåg. En våg mot trenden är en korrigeringsvåg. En fullbordad fas, en cykel, består alltså av sammanlagt åtta vågor; fem uppåtriktade impulsvågor och tre nedåtriktade rekylvågor. Efter åtta vågor är cykeln fullbordad.

Elliot visar även hur stora vågorna är. Genom att använda sig av Fibonaccis talserie beräknar han korrigeringsvågen (rekylen mot trendens riktning) som 0,618 gånger så stor som impulsvågen (trenden). Impulsvågen är 1,618 gånger så stor korrigeringsvågen. Vågmönstret går dessutom igen i större skala. Den allra största vågen kallas för grand supercycle och den minsta för subminuette. Ju större cykel desto större blir också kraschen i slutet av vågen. Den nuvarande grand supercyclen har sin början i medeltiden. En subminuette är så liten att den i princip inte går att upptäcka.

Elliotts vågteori beskrevs ursprungligen i Elliots eget verk Nature’s Law – The Secret of the Universe från 1946 och i The Wave Principle från 1938. Idag anses Prechters och Frosts Elliot Wave Principle från 1978 vara mest uttömmande.

Emission

Innebär att ge ut värdepapper, ofta i en nyemission. Den som genomför emissionen kallas emittent. Till exempel, det kan vara ett företag som emitterar aktier för att finansiera en expansion eller ett företagsköp eller för att fylla på eget kapital och kassan efter stora förluster. Största enskilda nyemissionen hittills i Sverige är telekomföretaget Ericssons nyemission 2002 då styrelsen bad aktieägarna om 30 nya miljarder. Emission kan även vara riksgäldskontorets emission av statsobligationer och statsskuldväxlar för att finansiera budgetunderskottet.

Huvudregeln vid emissioner är att de tidigare aktieägarna ska ha företräde att teckna sig. Men en emission kan även vara riktad, vilket innebär att ett företag vänder sig till en viss grupp, som anställda eller stora kunder. Villkoren för emissionen anges i ett emissionsprospekt. Till exempel, anta att ett företag har ett aktiekapital på 80 Mkr och vill öka det men en nyemission till 100 Mkr. Det innebär att en aktieägare kan teckna en ny aktie för varje 4 aktier han äger. Anta att aktien handlas i 175 kronor på börsen. Emissionskursen sätts till 150 kronor för att alla ska vara intresserade av att teckna sig. Det innebär att rätten att teckna sig för aktier får ett värde.

Teckningsrättens värde räknas då ut på följande sätt:

   (175 – 150) / (4 + 1) = 5 kronor

Kursen för en gammal aktie med avskiljd teckningsrätt 175 – 5 = 170 kronor. Som bevis på äganderätten till en eller flera teckningsrätter får man ett teckningsrättsbevis. Man kan handla med teckningsrätterna på börsen som vilket värdepapper som helst. Andra varianter apportemission och fondemission.

Emissionskurs

Priset som ska betalas för aktierna i en emission. 

Emissionsrätter

Ett samlingsbegrepp för delrätter och teckningsrätter.

Emissionvillkor

De villkor som anger hur många aktier som ska emitteras. Till exempel, villkoret 1:3 innebär att man för tre gamla aktier erhåller en ny. 

Emittent

Kallas den som ger ut aktier, obligationer eller andra värdepapper. 

Enkelt glidande medelvärde

Till skillnad från viktade och exponentiella glidande medelvärden räknas alla dagar lika mycket i ett enkelt glidande medelvärde. Används mycket inom teknisk analys. 

Enkel årsränta

Den ränta som erhålls under en viss tidsperiod utan hänsyn till ränta-på-ränta.

Epsilon

Ett nyckeltal för optionsvärdering. Epsilon är ett riskmått och visar en options eller warrants känslighet för förändringar i den riskfria räntan.

ETF

Förkortning för Exchange Traded Funds. Motsvaras på svenska av begreppet börshandlade fonder. En ETF är alltså en som handlas på börsen precis som vanliga aktier. En ETF följer utvecklingen på den underliggande varan, till exempel ett index. Kallas också för börshandlade fonder.

Etiska fonder

Ett begrepp från millenniumskiftet. Etiska fonder väljer ut varor, tjänster eller verksamheter som många människor tycker illa om och lovar sedan i princip att inte investera i dessa företags aktier. Till exempel, verksamheter som ogillas är alkohol, vapen, porr, kärnkraft samt miljöfarlig verksamhet. Liksom företag som, använder barnarbete, gör djurförsök eller bryter mot lagstiftning eller FN:s mänskliga rättigheter. Det finns dock inga enhetliga regler för vad som anses etiskt. I praktiken placerar etiska fonder till uppskattningsvis 90 procent i samma aktier som vanliga fonder. Så begreppet etisk i detta sammanhang har till viss del kommit att användas mer i marknadsföring av en fond, snarare än att styra fondens faktiska placeringar.

Europeisk option, warrant

En option där optionsinnehavaren endast kan bli löst vid slutdagen, till skillnad från en amerikansk option. I Sverige är aktieoptioner är av amerikansk typ och OMX-optioner är av europeisk typ.

Ex-dividend

Aktiekursen efter det att utdelningen har avskiljts. 

Exponentiellt glidande medelvärde

Ett glidande medelvärde där de senaste dagarnas värde får exponentiellt större betydelse och att dagarna längre bak i tiden gradvis försvinner. Är en kompromiss mellan det enkla och det viktade glidande medeltalet. Används inom teknisk analys.

Exponering

Ett företag eller en bank har en exponering i en främmande valuta när dess tillgångar och skulder i valutan inte går jämnt upp.

 

↑ Tillbaka till toppen

↵ Tillbaka till start

Läs aktieskolan

Investeraren - Aktieskola

Läs också analysskolan

Investeraren - Analysskola

Läs också Fondskola

Fondskola - Investeraren

Boktips

©2017 Investeraren.se. All Rights Reserved. Producerad av OJ Form & Kommunikation.

Search