Ordlista   | B |


A
  Ι  B  Ι  C  Ι  D  Ι  E  Ι  F  Ι  G-H  Ι  I-J  Ι  K-L  Ι  M-N  Ι  O-P  Ι  Q-R  Ι  S-T  Ι  U-Ö

 

B

Bankcertifikat

Ett löpande skuldebrev utgivet av bank, utställt på innehavaren och med en löptid på högst ett år. Motsvaras av statens statsskuldväxlar, fast med varierande kreditvärdighet. De handlas på penningmarknaden. Bankcertifikat köps till dagskurs och återköps av banken på bestämd dag till ett i förväg bestämt pris. Bankcertifikat gavs ut för första gången 1981 och lade då grunden till dagens svenska räntemarknad.

Bear market

Ett uttryck som säger att trenden på marknaden är nedåt, börsen går ner. Det finns lite olika definitioner på vad som är en bear market. I huvudsak handlar det om längre och betydande nedgångar, till exempel mer än 20 procent under mer än ett år. Motsatsen kallas bull market. Uttrycket kommer förmodligen ursprungligen från björnskinnshandlare i USA som sålde sina varor innan björnen var skjuten. Efterhand kom bear att jämföras med aktiemäklare som säljer aktier de inte äger, det vill säga blankning. De räknar med att priset ska falla och att de kan köpa tillbaka till lägre pris. Eftersom tjur- och björnkamper var populära under 1800-talet kom bull att betyda motsatsen, det vill säga mäklare som tror på en uppgång. 

Belåningsvärde

Det belopp man får låna med en aktie som säkerhet, till exempel 50 procent av senaste aktiekursen. Belåningsvärdet brukar variera beroende på vilken lista aktien är noterad på. Till exempel har aktier på A-listan generellt högre belåningsvärde än aktier på O-listan. Vissa aktier har inget belåningsvärde alls.

Beta, betavärde

Ett centralt begrepp inom modern fondförvaltning och portföljteori. Beta är ett mått på en akties eller aktieportföljs marknadsrisk. Eller med andra ord: betavärdet visar hur en aktie förväntas utvecklas i förhållande till marknaden som helhet eller ett jämförelseindex. Genom att mäta en akties volatilitet (historiska svängningar) och jämföra det med marknadens volatilitet får man fram beta.

I matematiska termer definieras betavärdet för en aktie som kovariansen mellan en akties och marknadens avkastning delat med variansen på marknadens avkastning. Definition:

   ßi = dim / dm

   där:

   dim = kovariansen mellan en akties avkastning och marknadens avkastning

   dm = variansen på marknadens avkastning

Beta är alltså matematiskt sett lite komplicerat att räkna fram, men användandet är tämligen enkelt. Ju högre beta desto större marknadsrisk, och större samvariation med marknaden, och tvärtom. Ett lågt beta betyder dock inte att en portfölj har låg total volatilitet, det betyder endast att fondens känslighet för marknaden är låg.

Till exempel, en branschfond som investerar i naturtillgångar har ofta ett lägre betavärde eftersom utvecklingen av fonden är mer beroende av prisutvecklingen på naturtillgångar än av marknaden som helhet. Beta används i Capital Asset Pricing Model för att beräkna en aktieportföljs förväntade utveckling enligt följande definition:

   rp = rf + ßp (rm – rf)

   där:

   rp = portföljens förväntade avkastning

   rf = riskfria räntan

   rm = jämförelseindex

   ßp = portföljens betavärde

Till exempel, anta att en aktieportfölj har ett beta på 1,5 och den riskfria räntan (mätt till exempel på statsobligationer) är 4 procent. Om börsen stiger 10 procent upp förväntas portföljen öka enligt följande:

   4 + 1,5 x (10 – 4) = 13 procent

En aktie med ett beta på 1 förväntas röra sig precis som index:

   4 + 1 x (10 – 4) = 10 procent

Medan en aktie med ett beta på 0 är oberoende av marknaden:

   4 + 0 x (10 – 4) = 4 procent

Enligt modern portföljteori har en aktie två slags risker: unik risk (osystematisk risk) och marknadsrisk (systematisk risk). Beta mäter alltså endast aktiens marknadsrisk, det är inte ett mått på den totala risken. Marknaden anses alltid ha ett beta på 1. En aktie med beta över 1 förväntas röra sig mer än marknaden. En aktie med beta under 1 förväntas röra sig mindre än marknaden. En aktie med ett beta på 0 är helt oberoende av marknaden. En aktie med ett beta på 1 förväntas röra sig precis som marknaden. En väldiversifierad portfölj har alltså ett beta som närmar sig 1. Men det är även viktigt att inse betydelsen av enskilda aktiers beta. En väldiversifierad portfölj som består av aktier med höga beta har större risk än en väldiversifierad portfölj som består av aktier med låga beta.

Svagheten med beta är att framtida förväntad volatilitet inte alltid är samma som historisk, speciellt inte för enskilda aktier. Däremot fungerar det bättre för en portfölj där enskilda aktiers olika beta tenderar att ta ut varandra. Man kan även säga att betavärdet är den avkastning som förväntas genom exponering mot en marknad utan aktiv förvaltning. Alfavärdet visar skillnaden mellan den faktiska avkastningen och den förväntade.

Betalkurs

Det pris som senast har betalats för en aktie eller annat värdepapper.

Blandfond

En fond som fördelar pengarna mellan aktier och räntebärande värdepapper. En blandfond har lägre risk än en ren aktiefond. Fördelningen skiljer sig mellan olika blandfonder, vilket påverkar både avkastning och risk. Fondens placeringsinriktning och val av jämförelseindex styr fördelningen. En blandfond klarar sig normalt bättre än aktiefonder när aktiemarknaderna faller, men stiger oftast inte lika mycket när börsen stiger. 

Blanka, blankning

Blankning innebär att man lånar en aktie (eller annat värdepapper) via sin mäklare och säljer den för att sedan köpa tillbaka den. Förhoppningsvis kan man köpa tillbaka den till ett lägre pris. Vinsten blir då mellanskillnaden mellan säljkursen och köpkursen. Blankning är alltså en spekulation i kursnedgång. Går kursen ner tjänar blankaren på det. Fortsätter aktien att stiga tvingas blankaren att köpa tillbaka den till ett högre pris och får då en förlust på affären. Att blanka kallas även att sälja kort, ligga kort, vara kort eller gå kort. Motsatsen heter att vara lång, det vill säga man tror på en uppgång.

Blankning av aktier är emellanåt ett hett diskuterat ämne. Vid stora långvariga nedgångar beskylls ofta blankarna för att fördärva marknaden. Under den stora börskraschen 1929 ansågs det till och med opatriotiskt att blanka. En storspekulant som gjorde sig känd för att blanka var Jesse Livermore (1877-1940) som också kallades för The Boy Plunger och The Great Bear of Wall Street. Senast diskussion var aktuell var under den långa nedgången efter IT-bubblan sprack i mars 2000 och börsen rasade som mest över 70 procent fram till oktober 2002.

Men många anser att blankare fungerar som vilken aktör som helst på marknaden. Även om de kan tvinga ner kurserna när de säljer sina lånade aktier skapar de ett motsvarande köptryck när de köper tillbaka dem. Argumentet mot detta är att nedgångar ofta blir mer dramatiska och snabba än uppgångar och att många inte hinner ur en snabbt fallande marknad.    

Bokslut

Företagets årsbokslut ingår som en del i årsredovisningen och består av resultaträkning och balansräkning samt för större företag även en kassaflödesanalys. Kan även vara ett internt bokslut. Årsbokslutet ska vara klart senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Från och med 1997 finns bestämmelserna om värdering av tillgångar och skulder samt utseendet för resultat- och balansräkningen i den nya årsredovisningslagen. 

Bolagsstämma

Aktiebolagets högsta beslutande organ. Aktieägarna har rösträtt i proportion till hur många aktier de har (och om det är A- eller B-aktier). Bolagsstämman fastställer resultaträkning och balansräkning, bestämmer hur den redovisade vinsten ska disponeras, utser styrelse samt beviljar ansvarsfrihet för styrelse och VD för det gångna verksamhetsåret. 

Bostadscertifikat

Ett löpande skuldebrev utgivet av ett bostadsinstitut, till exempel Statshypotek eller Spintab. Motsvaras av statens statsskuldväxlar, fast med varierande kreditvärdighet. Bostadscertifikat är utställda på innehavaren och har en löptid på högst ett år. De handlas på penningmarknaden.

Branschfond

En aktiefond som enbart investerar i en typ av företag, till exempel läkemedelsbranschen, IT-branschen eller skogsbranschen. Den smala inriktningen ger vanligtvis större svängningar i avkastningen (högre risk) än en bred aktiefond. Branschfonder är lämpliga för de som föredrar hög risk eller de som byter fonder ofta för att försöka slå index.

Buy-and-hold-strategi

En placeringsstrategi (köp-och-behåll) som går ut på att köpa aktier och sedan behålla dem en längre tid utan att gå in och ur positioner i korta affärer. Motsatsen är trading.

Börsen

Vanlig benämning för Stockholms Fondbörs. Ordet börs härstammar sannolikt från 1200-talet när flamländska affärsmän började träffas hos familjen van der Burse i Brügge som där höll varuauktioner i sitt handelshus.

Börsintroduktion

Innebär att ett företag noteras på Stockholms Fondbörs i samband med en nyemission. Samma sak som nyintroduktion. 

Börskrasch

En kraftig och snabbt accelererande nedgång på börsen, ofta förknippad med stor dramatik. En av de mest kända inträffade på New York-börsen 1929 och blev inledningen till 1930-talets allvarliga depression. Ett annat exempel är Svarta måndagen den 19 oktober 1987 då kurserna på New York-börsen föll med drygt 22 procent.

Den största svenska börskraschen genom tiderna är dock IT-bubblan som sprack, vilken egentligen får beskrivas som ett långt utdraget börsras. Mellan den 7 mars 2000 och den 9 oktober 2002 föll OMX-index på svenska börsen från 1 547,87 ner till 413,99. Ett ras på – 73 procent. Nästan två tredjedelar av börsvärdet i mars 2000 raderades under 32 månader.

Börskurs

Priset på en aktie eller annat värdepapper. 

Börsstopp

Innebär att handeln i ett företags aktier stoppas av börsstyrelsen. Fondkommissionärer får inte medverka i handel med en stoppad aktie. Sker innan en större kursdrivande nyhet ska släppas, till exempel ett uppköp. Kallas även noteringsstopp. Syftet med börsstoppet är att säkerställa att alla aktieägare blir informerade samtidigt och att informationen inte läcker ut i förtid.

Börsvärde

Det sammanlagda marknadsvärdet på ett börsnoterat företag. Erhålls genom att multiplicera senast kända aktiekurs med antalet utestående aktier. Till exempel, ett företags vars aktie handlas i 250 kronor och har 10 miljoner utestående aktier har följaktligen ett börsvärde på 250 x 10 = 2 500 Mkr. Kallas market capitalisation (eller bara market cap) på engelska.

 

↑ Tillbaka till toppen

↵ Tillbaka till start 

Läs aktieskolan

Investeraren - Aktieskola

Läs också analysskolan

Investeraren - Analysskola

Läs också Fondskola

Fondskola - Investeraren

Boktips

©2017 Investeraren.se. All Rights Reserved. Producerad av OJ Form & Kommunikation.

Search