Då var årets sista börsdag avslutad. Dags att stänga böckerna och summera med årskrönika 2025. Det är en vinglig konjunktur, men de breda svenska indexen slutade ändå rejält på plus efter ett volatilt år. OMXS30 steg 16 procent, OMXS30GI steg 19 procent och OMXPGI steg 12 procent. Vi har fått se stabila priser och marknadsräntor och stigande breda index innebär ett försiktigt positivt sentiment för 2026.

Världsläget dominerades av Rysslands fortsatta aggression och anfallskrig mot Ukraina, ett byråkratiskt EU på dekis som gärna fokuserar på regleringar och ickefrågor istället för på energi och industri, och ett USA som inledde handelskrig med tullar mot omvärlden vilket ledde till rejäla nedgångar under våren. AI-racet fortsätter och klimatfrågorna har svalnat något.

Avkastningen i de egna portföljerna har varit spridd. Bäst gick The Mothership-portföljen som steg 26 procent, och eftersom jag plockar utdelningen numera så är resultatet runt 4 procentenheter högre. Störst bidrag kom från kärninnehaven Scandic +46 procent inklusive utdelning och Aker BP +28 procent. Scandic är nu upp 225 procent sedan jag ackumulerade efter pandemin. Handelsbanken avkastade 30 procent (med extrautdelning). Två andra kärninnehav Bufab och Bilia hade ett lugnare år med +16 procent respektive +18 procent. AST Space Mobile rusade hela 254 procent. Netflix slutade på blygsamma +5 procent efter kursrusningen 2024 med 85 procent. Sämst gick Cibus som föll 10 procent (inklusive utdelning) efter ett urstarkt 2024 då fastighetsbolaget steg nästan 40 procent. Jag bottenfiskade i Zinzino vars momentum kraschade i år med ett ras på över 60 procent från toppnotering. Ett intressant fenomen när bolaget har positivt momentum men aktiekursens momentum kraschar. Vi får se vart det tar vägen, om affärsmodellen är en styrka eller en svaghet. Innehavet är upp +15 procent så här långt.

Sämst gick PPM-portföljen som envist stampade runt på +1 procent. Don’t quit your day job, alltså. Även ungdomarnas portföljer hade ljummen utveckling med +9 procent och slog därmed inte sina jämförelseindex. Jag väljer dock att inte vikta om utan ligger kvar i teknik och småbolag. Vi får se om jag har kvar mitt uppdrag som diskretionär förvaltare av deras sparande. Eller om de väljer att gå all in i krypto.

• BGF World Technology A2
• DNB Teknologi S
• MS INVF Global Opportunity
• Spiltan Aktiefond Småland
• Spiltan Aktiefond Investmentbolag
• Spiltan Småbolagsfond
• Swedbank Robur Technology
• Xtrackers Artificial Intelligence
• Öhman Global Growth

Jag får ibland frågan vad jag har för avkastningsmål. Svaret är enkelt: jag har inget. Det blir vad det blir. Jag lever delvis på avkastningen i dag och har en något lägre riskprofil, trots att portföljen som vanligt är fokuserad. Jag gillar tråkiga och lite förutsägbara bolag, helst med utdelning, men det är inget krav. Undantagen från huvudregeln i portföljen just nu är AST Space Mobile och Zinzino. AST bygger rymdbaserat mobilnätverk för vanliga mobiltelefoner, bolaget är pre-revenue med hög risk/reward. Zinzino säljer kosttillskott genom nätverksmarknadsföring (MLM). Vi får se vad 2026 för med sig.

Jag jämför min avkastning i första hand med noll, sedan med jämförelseindex och allra sist med någon annan investerare som har bättre avkastning. På det sättet är jag nästan aldrig helt missnöjd, och ofta väldigt nöjd. Det finns de som har mycket bättre avkastning än jag. Och de som har sämre. Och sen finns det de som inte har någon avkastning alls (för att de inte har något sparande).

Alla bör ha ett sparande, tycker jag, och alla bör ha en del av sitt sparande i aktier och fonder. Även Daniel Suhonen. Då är man delägare i värdeskapande verksamheter. Det är sunt för individen, det är sunt för samhället. Svårare än så behöver man inte göra det för sig.

Hoppas du fick lite inspiration. Och för dig som är nybörjare, glöm inte: att börja spara och investera i unga år är fantastiskt. Vissa år tjänar du pengar, andra år lär du dig. Goda tider skapar svaga investerare med hybris, svåra tider skapar kloka investerare. Fortsätt att kämpa på, du har tiden på din sida. Du kommer tacka dig själv.

Gott slut & gott nytt år och var rädd om dig!

/Jonas Bernhardsson

Läs också:

• Kom igång och bli en investerare
• FIRE – bygg ett liv du inte behöver ta semester från
• Bygg en utdelningsportfölj
• Bli en investerare

Inlägget Årskrönika 2025 dök först upp på Investeraren.

Zoomar vi ut lite från börsbolagen och tittar på makro och geopolitiska skeenden är det en bild av ett Europa på dekis som växer fram. Det är många destabiliserande krafter som rör sig i väst nu sedan flera år tillbaka, och då speciellt i Europa, nästan gränsande till självskadebeteende. Hur hamnade vi här? Ett axplock:

• Medvetet förstörda energisystem
• Nedmonterat militärt försvar
• Massinvandring från dysfunktionella länder
• Klimathysteri
• Ryskt anfallskrig mot ett europeiskt land
• Växande överstatlig EU-byråkrati
• Fokus på icke-frågor
• Svag eller ingen tillväxt
• Fallande köpkraft
• Bristande förståelse för vad som skapar välstånd
• Woke och identitetspolitik
• Islam breder ut sig
• Inskränkningar i yttrandefriheten
• Växande antisemitism
• Agendastyrd media med vänsternarrativ
• Plundrade välfärdssystem
• Alla som inte är vänster är rasister och fascister
• Naivitet hos vuxna ses som en dygd
• Cancelkultur
• Polarisering

Är det en rad olyckliga omständigheter som har försatt oss i den här destruktiva situationen? Eller är det regisserat och en del i en större strategisk plan?

Tittar vi på en lista över världens 25 största bolag (efter marknadsvärde) hittar vi inte ett enda europeiskt bolag. Inte ett enda. Listan domineras helt av amerikanska bolag. På en lista över världens 25 största bolag rankade efter omsättning hittar vi tre europeiska bolag.

• Largest Companies by Market Cap
• Companies ranked by revenue
• The 25-Year Decline Of The Euro’s Purchasing Power
• Why Europe is losing the race for innovation
• Mörkret faller över Europa
• Europe’s growth problem
• Europe’s regulatory-technocratic suicide
• Europe’s Misguided Obsession with Bureaucracy
• Europe facing ’wave of antisemitism’
• Europas industri i kris – då flyttar produktionen permanent
• Europe’s Free-Speech Problem
• Migrant crisis: How Europe went from Merkel’s ’We can do it’ to pulling up the drawbridge
• High cost of energy
• Germany’s Energy Crisis: Europe’s Leading Economy is Falling Behind
• Europe’s growing polarization spells trouble
• Europe’s decline in the world
• Astra flyr Europa på dekis

I mitt arbete har jag ägnat en stor del av mitt vuxna liv åt att analysera bolag, verksamheter och affärsmodeller. Det är inte så lätt som det kanske kan låta, det vet alla vi som håller på med investeringar. Jag har försökt att förstå vilka verksamheter som kommer att fungera och växa, och vilka som inte kommer att fungera.

Hade EU varit ett bolag hade jag blankat det.

Jag hoppas jag har fel.

/Jonas Bernhardsson

Läs också:

• Aktion och reaktion

Inlägget Europa på dekis dök först upp på Investeraren.

Sommaren är här, dags för halvårsavstämning 2025. Huvudportföljen The Mother Ship är upp +15 procent YTD (+24 procent YoY). De breda indexen ligger runt 0 till +3 procent YTD. Lite alfa-avkastning på slutet där alltså. De största bidragen kommer från Aker BP (+21 procent med utdelning) och Netflix (+50 procent) samt uppstickaren och riskinnehavet AST Space Mobile som rusat hela 121 procent i år och 302 procent på 12 månader.

Aker BP är ett norskt energibolag inom olja och gas. De förvärvade Lundin Energy 2021. Om efterfrågan på olja inte är noll om 15–20 år är Aker BP billigt. Under tiden får man en direktavkastning på nästan 10 procent. Vi får se. AST bygger rymdbaserat mobilnätverk för vanliga mobiltelefoner. Bolaget är pre-revenue och hög risk/reward. 

Allas favoritfilmkanal Netflix är nu upp 500 procent sedan jag fiskade upp dem när Bill Ackman sålde. Kul när bottenfiske klaffar, men annars är det inget jag rekommenderar att försöka med i längden, att köpa och sälja i pivotpunkter. Tänk istället så här: köp bra bolag när de inte är för dyra. Leta hellre efter en långsiktig dopamindusch, än en snabb. Tack Buffett.

Scandic fortsätter tugga på, är upp +20 procent i år plus utdelning. I mars köptes Akelius ut från börsen, så då försvann de från utdelningsportföljen. När Handelsbanken dippade köpte jag in dem istället. Cibus är upp +6 procent plus utdelning. Bufab och Bilia står och stampar runt nollan plus utdelning.

Det går sämre för ungdomarnas portföljer som vid halvårsskiftet har +1 procent i avkastning, +8 procent på 12 månader. Här siter jag löst som förvaltare nu, misstänker jag. Men med risk för att upprepa mig: ett framgångsrikt sparande handlar inte om halvår eller ett år, det handlar om 20 till 30 år. Det är ett långsiktigt gnetande.

Vad jag tänker på när jag tänker på att spara

Ungdomarnas portföljer är fortfarande inriktade på teknik, AI, globalt och småföretag.

Och glöm nu inte: att spara och investera är något som är möjligt för alla. Det är inte en exklusiv klubb för en viss socialgrupp eller klass i samhället. Alla kan spara. Alla kan investera. Har du inte börjat än, så börja nu. Du kommer tacka dig själv om 30 år.

Här visar jag hur du enkelt kommer igång

Jag jämför avkastningen på mitt sparande i första hand med noll, sedan med ett jämförelseindex och sist med någon tursam jäkel som har ännu bättre avkastning. På det sättet är jag nästan aldrig helt missnöjd, och ofta väldigt nöjd.

Hoppas du fick lite inspiration till ditt sparande och dina investeringar!

/Jonas Bernhardsson

Inlägget Halvårsavstämning 2025 dök först upp på Investeraren.

För drygt en vecka sedan, lördagen den 3 maj, hade Berkshire Hathaway sin årliga bolagsstämma i Omaha, Nebraska. Den stora nyheten i år var att Buffett, som nu är 94 år, avgår som CEO. Greg Abel tar över. Buffett nämnde även att han inte kommer sälja sina aktier i Berkshire Hathaway, och så sammanfattade han sin kritik mot tullar:

”We should be looking to trade with the rest of the world. We should do what we do best and they should do what they do best.”

I god tid innan bolagsstämman brukar Warren Buffett publicera det årliga brevet till sina aktieägare. Som vanligt är det intressant läsning för alla investerare, fyllt till bristningsgränsen med enkla, kloka tankar om investeringar. Här är min summering.

Buffett inleder ödmjukt och självkritiskt och berättar att på Berkshire begår man misstag ibland. Misstag är något som varje erfaren investerare är bekant med. Naturligtvis är det extra imponerande med den typen av ödmjuk självkritik med tanke på att Buffett är världens fjärde rikaste person och tidernas största investerare.

Buffett delar in sina misstag i två kategorier. Misstag som rör bedömningen av ett företags verksamhet och bedömningen av människorna som driver företaget.

“Mistakes – Yes, We Make Them at Berkshire. Sometimes I’ve made mistakes in assessing the future economics of a business I’ve purchased for Berkshire – each a case of capital allocation gone wrong. At other times, I’ve made mistakes when assessing the abilities or fidelity of the managers Berkshire is hiring. The fidelity disappointments can hurt beyond their financial impact, a pain that can approach that of a failed marriage.”

Buffett har till och med räknat sina misstag. Han skriver att mellan 2019 och 2023 har han använt ordet ”misstag” eller ”fel” hela 16 gånger i sina brev till aktieägarna. Han jämför med många av de stora börsnoterade bolagen som aldrig använt dessa självkritiska ord under samma tidsperiod. Han jämför även sina erfarenheter från styrelsemöten i bolag där det i företagskulturen var tabu att ens nämna misstag. Det gjorde honom alltid nervös. Världens fjärde rikaste man har inga problem med att erkänna att han gör misstag. Det går inte att komma undan i investeringar.

Buffett berättar om människor han mött, bland annat Pete Liegl vars bolag Berkshire förvärvade 2005 och som har varit ett strålande förvärv. De drivande orsakerna var en lättbegriplig affärsidé samt grundaren och Vd:n Pete Liegl själv, berättar Buffett. 

“Every company doesn’t have an easy-to-understand business and there are very few owners or managers like Pete. And, of course, I expect to make my share of mistakes about the businesses Berkshire buys and sometimes err in evaluating the sort of person with whom I’m dealing. And our experience is that a single winning decision can make a breathtaking difference over time. Mistakes fade away; winners can forever blossom.”

Buffett avslöjar också att han i bedömningen av en person aldrig fäster någon vikt vid vilken skola personen gått på. Han drar flera exempel på framgångsrika människor som inte gått på någon prestigefylld skola eller, som i vissa fall, inte gått på någon skola alls efter grundskolan.

“I never look at where a candidate has gone to school. Never!”

Sedan följer ett långt avsnitt där Buffett går genom det gångna verksamhetsåret 2024, kärninnehaven och utvecklingen. Portföljen är fortfarande koncentrerad till en handfull innehav. De fem största innehaven 2025 är Apple (28%), American Express, (17%), Bank of America (11%), Coca-Cola (9%) och Chevron (6%).

Buffetts skojar om sina egna talanger, eller snarare avsaknad av talanger, förutom att se till att äga aktier i börsnoterade bolag som går bra. Bill Gates har sagt om Buffett att hade han fötts för 5 000 år sedan hade han blivit uppäten av ett vilt djur för han kan varken springa snabbt eller klättra i träd.

“Lacking such assets as athletic excellence, a wonderful voice, medical or legal skills or, for that matter, any special talents, I have had to rely on equities throughout my life. In effect, I have depended on the success of American businesses and I will continue to do so.”

När man läser brevet slås man återigen av hur Buffett förmedlar investerarens mind-set. Pedagogiska och tydliga resonemang varvas med kul one-liners som man känner igen, om man läst Buffetts brev tidigare tidigare:

• “All calculations are after depreciation, amortization and income tax. EBITDA, a flawed favorite of Wall Street, is not for us.”
• ”We own nothing that is a major drag, but we have a number that I should not have purchased.”
• ”Often, nothing looks compelling; very infrequently we find ourselves knee-deep in opportunities.”
• “With marketable equities, it is easier to change course when I make a mistake.”
• “A decent batting average in personnel decisions is all that can be hoped for. The cardinal sin is delaying the correction of mistakes or what Charlie Munger called “thumb-sucking.”

Buffetts gode vän och kompanjon sedan många år, Charlie Munger, gick bort den 28 november 2023, bara 33 dagar innan han skulle fylla jämnt 100 år.

Att investerare verkar bli gamla är något jag har diskuterat tidigare och även tagit upp i Investera som mästarna. Buffetts läromästare Philip A. Fisher blev 96 år och Walter Schloss blev 95 år. László Szombatfalvy blev 94 år gammal och Lennart ”Aktiestinsen” Israelsson blev 101 år. Skickliga investerare verkar leva länge.

Som vanligt avslutas brevet med en enkel tabell som visar avkastningen för Berkshire Hathaways aktie per år och totalt samt i jämförelse med S&P 500 (inklusive utdelningar) med start 1965.

En investering 1964 hade genererat en total avkastning på 5 502 284 procent i jämförelse med en investering i S&P 500 som hade gett en avkastning på 39 054 procent. Översätter vi det till årlig genomsnittlig avkastning blir det 19,9 procent för Berkshire Hathaway jämfört med 10,4 procent för S&P 500.

Inte illa för någon som gör fel och begår misstag varje år.

/Jonas Bernhardsson

Läs också:

• Du kan läsa hela brevet (2024) här
• Alla breven från Buffett sedan 1977
• Buffetts brev till aktieägarna 2023
• Buffetts brev till aktieägarna 2022
• Buffetts brev till aktieägarna 2021

Inlägget Buffetts brev till aktieägarna 2024 dök först upp på Investeraren.

Det framstår nu alltmer tydligt att USA till slut har insett att deras slentrianmässiga budgetunderskott har kommit till vägs ände. USA har haft ett budgetunderskott (statens årliga inkomster minus utgifter) varje år sedan 2001.

Ett lands budgetunderskott finansieras genom att emittera (sälja) statsobligationer med ränta. De ackumulerade årliga budgetunderskotten utgör landets statsskuld. Att ett land har en statsskuld är i och för sig inget konstigt. Det kan lite krystat jämföras med att en familj har lån på sitt hus. Men problem kan uppstå om skulden blir för stor.

När är statsskulden för stor? En till synes enkel fråga, men som saknar ett enkelt svar. Ett vanligt sätt att se på problemet är att relatera statsskulden till BNP (värdet av allt som produceras i landet under ett år). USA har en kvot på nästan 125 procent. Det är väldigt högt, men inte högst. Japan och Grekland har högst, över 200 procent. Sverige har en låg kvot, runt 18 procent.

Vem köper statsobligationer? Köpare är internationella pensionsfonder som vill investera i räntebärande värdepapper med låg risk, försäkringsbolag, banker och andra fonder. Obligationerna handlas sedan på andrahandsmarknaden tills de löper ut. Räntan på obligationen blir statens kostnad för att låna till budgetunderskottet. Avkastningen på obligationen som köparen får beror på priset på obligationen.

Hur ränta fungerar kan du läsa om här

Vilka är de största posterna i budgeten? Räntan för statsskulden är den tredje största utgiftsposten i amerikanska statsbudgeten, efter Social Security och Medicare. Nästan 20 procent av budgeten utgörs av räntekostnaden för statsskulden. Ju större statsskuld, desto större underskott alltså, allt annat lika. Även stigande räntor innebär ökat underskott. En ond spiral som måste brytas.

Vem äger amerikanska statsobligationer (och därmed statsskulden)? Huvuddelen ägs av amerikanska institutioner, men nästan 25 procent ägs av utländska investerare. Vad händer om investerare skulle få för sig att sluta köpa statsobligationer och istället sälja av sina innehav? Det korta svaret är att räntan skulle börja stiga. 

En budget kan balanseras på två sätt: genom att öka statens inkomster (skatter) och/eller minska statens utgifter. USA har haft en balanserad budget endast fyra gånger sedan 1950, senast var alltså 2001. Underskottet för 2024 landade på drygt 1,8 TUSD. En utveckling som i längden är ohållbar.

Och plötsligt är budgetunderskott och statsskuld inte längre abstrakta icke-frågor, utan en otacksam uppgift som någon måste ta tag i. Bill Clinton gjorde det för 25 år sedan när han höjde skatter och satte yxan i utgifterna och minskade antalet statsanställda med 380 000 personer. Det resulterade i en balanserad statsbudget mellan 1998 och 2001. Som andel av BNP föll statsskulden från 48 procent till 34 procent.

US Debt Clock

Så det finns starka incitament för att balansera budgeten. Inget man vinner val på kanske, men ett eftermäle för historieböckerna, och framför allt ett nödvändigt stålbad för att undvika kollaps. Incitamenten kan dessutom möjligtvis, förutom rent ekonomiska, stavas EGO. Trump-administrationen vill bli den första att balansera budgeten sedan 2001. Fram med yxa och motorsåg alltså. Som Clinton gjorde. “It’s the economy, stupid.”

Var ska vi börja? Militärbudgeten är runt 850 MUSD. Nästan halva underskottet utgörs av militärbudgeten. Vad skulle hända om yxan sattes i militärbudgeten? Om USA släpper rollen som världspolis och låter EU klara sig själva kan det gå. Det ligger ett förslag om nedskärning med 8 procent per år under 5 år.

En slaktad militärbudget skulle dock riskera kollaps för amerikansk försvarsindustri och arbetstillfällen. Det är inget bra eftermäle. Men om USA helt sonika stjälpte över budgeten för EU:s militära försvar på – trumvirvel – EU? Militär kapacitet alltså, inte genusutbildningar. EU tvingas då rusta upp rejält, och en del av den upprustningen köps från amerikansk försvarsindustri. 

NATO då? Det enkla Alexanderhugget skulle vara att USA helt enkelt lämnar NATO. Kvar finns då en redan fungerande struktur som resterande 31 medlemsstater kan använda för att växla upp inom, ekonomiskt och militärt. Amerikanska skattebetalare slipper betala.

Vances tal i München kan då ses som en uppläxning av EU för att bryskt lägga tangenten i just den riktningen. USA vill ut ur NATO. USA har inte råd att vara världspolis längre. USA har andra bekymmer i världen (Kina). EU får stå på egna ben. Det är dags. EU har rustat ner, ignorerat varningar och lutat sig mot USA. Ukraina ligger i Europa. Ryssland gränsar till Europa. Ergo: Europas problem. EU skickar visserligen pengar och krigsmaterial till Ukraina, men nu pratar vi om ett större grepp med ett långsiktigt hållbart militärt försvar av EU. 

Faktum är att de flesta utspel från Trump-administrationen går att sortera under målet att få ekonomin att gå ihop: DOGE (Department of Government Efficiency), slopade bistånd, America first, höjda tullar, tariffer, protektionism och så vidare. Några är sunda, men många är galna. Att skattebetalare vill få en genomlysning och effektivisering av vart skattepengarna tar vägen är inget konstigt, snarare efterlängtat. Men de flesta nyckfulla och befängda utfall om annektering av Kanada och Grönland och synen på Rysslands invasion av Ukraina är i bästa fall underhållande, men oftast förvirrande, omdömeslösa och direkt oroande. Och handelskrig har aldrig varit ett väg framåt för att bygga välstånd.

Men bland alla bisarra utspel finns en gemensam nämnare: USA vill balansera sin budget. Och det kommer att påverka oss alla.

To be continued.

/Jonas Bernhardsson

Inlägget Follow the Money dök först upp på Investeraren.

Enligt Newtons första rörelselag kommer ett föremål inte att ändra sin rörelse om inte en kraft verkar på det. Den tredje rörelselagen visar att varje aktion kommer ha en lika stor och motsatt reaktion.

Nuvarande situation med en hagelstorm of disruptives överallt har alltså – om man tänker att Newtons grundlagar går att tillämpa utanför fysiken för att förstå ett skeende – en bakgrund och en orsak. Eller som Hunter S. Thompson mer träffande beskrev det: ”Yesterday’s weirdness is tomorrow’s reason why.”

Och yesterday’s weirdness kan kanske beskrivas som en lista över vad en växande skara väljare i väst under lång tid har tröttnat på: woke, identitetspolitik, vänsternarrativ, agendajournalistik, plakatpolitik, Greta, massmigration, DEI, klimatfascism, islamister, terrordåd, allt-är-rasism, EU:s byråkrati, floskler och fokus på icke-frågor, cancelkultur, politiker utan arbetslivserfarenhet, politiker som uppfostrar sina väljare, invandrare som efter 15 år i landet behöver tolk, multipla identiteter som plundrar våra skattemedel, utländska våldsförövare som inte går att utvisa, invandrade skattebetalande småföretagare som utvisas för att de missat en byråkratisk detalj, könskorrigerande kirurgiska ingrepp på omyndiga, mångfald för utseende och hudfärg, men inte för åsikter, nedmonterade försvar, förstörda energisystem.

Trump är en buffel och en tölp. Men vill man förstå varför vi är där vi är kan man också se honom som den kraft som till slut dök upp och fick rörelsen att ändra riktning. Storleken på nuvarande galenskap är ett mått på föregående galenskap, fast i motsatt riktning. 

Ibland räcker inte ord, samtal och diplomati för att få till stånd en förändring. Det behövs en bärsärk som skakar buren så att fjädrarna ryker. På gott och ont. Det är så disruptives fungerar. Något förstörs, något skapas. Den österrikiske Harvardprofessorn Joseph Schumpeter kallade processen för kreativ förstörelse – creative destruction.

EU rustar till slut upp (efter årtionden av varningar). Ja, det är tråkigt att det behövs militär kapacitet, men nu ser världen ut som den gör. Som den alltid har gjort, egentligen. Klimathysterin skruvas ner något från volym 11 (se Spinal Tap). Skattebetalarnas bästa är i fokus. Budgetunderskott och statsskuld är inte längre abstrakta icke-frågor, utan en otacksam uppgift som någon måste ta tag i. Så som Clinton gjorde när han höjde skatter och minskade antalet statsanställda med nästan 380 000 personer och balanserade statsbudgeten 1998–2001. Det är alltså 25 år sedan USA hade en balanserad budget. Som andel av BNP föll statsskulden då från 48 procent till 34 procent. Nu är den 120 procent. 

Så långt allt väl. I det stora hela i alla fall. Att DOGE har gått för långt är en sak (skalpell är bättre än motorsåg för att balansera en budget). Men att USA skulle kasta Ukraina under bussen och förhandla med Ryssland om en ny världsordning och samtidigt starta ett handelskrig med västvärlden fanns inte med på min karta.

Att vicepresident J D Vance skakade buren på säkerhetskonferensen i Berlin i februari i år inför lipande EU-ledare var helt OK för min del. Men att med utpressning försöka driva genom en så kallad fred (kapitulation är inte fred) med Ryssland och Putin som betraktar ett signerat avtal som toalettpapper gränsar till en obehaglig galenskap jag hittills inte förstår.

/Jonas Bernhardsson

Inlägget Aktion och reaktion dök först upp på Investeraren.

Så var börsåret 2024 till ända. En kort summering ser ut så här: konjunkturen stod pall under hela räntehöjarcykeln, men när räntorna började sänkas blev konjunkturläget plötsligt vingligt. Världsläget präglades av fortsatt rysk aggression och ett amerikanskt presidentval där utfallet blev en stor överraskning för alla som enbart följer traditionella nyhetskanaler. Bästa predikatorn för ett utfall är ofta bettingmarknaden. Två egenintressen ställda mot varandra ger både en effektiv prissättning och prognos.

Bäst gick PPM-portföljen som steg hela 33 procent trots en svag avslutning på året. Det är andra året i rad med en värdeökning på över 30 procent. Helt galet såklart, men roligt. Även barnens sparande hade stark utveckling och steg 27 procent och spöade därmed alla jämförelseindex. Sämst gick min egen portfölj som steg 16 procent. Visserligen slog jag mina jämförelseindex och eftersom jag plockar utdelningen numera så är resultatet runt 4–5 procentenheter högre. But still, PPM gick alltså bäst. Som vanligt erbjuder börsen många tillfällen att odla sin ödmjukhet. Det får man vara tacksam för.

Några av kärninnehaven i egna portföljen stod och stampade eller tappade. Bufab känner av konjunkturen och värderingen och kramade index i år, trots ett starkt avslut av året efter nyheten om storförvärvet VITAL. Bilia som trots sin starka serviceaffär drabbas av svag nybilsförsäljning backade 10 procent under året (direktavkastning 5 procent). Juvelen i risk/reward-kategorin AST Space Mobile fyrdubblades (!). AST bygger satellit-baserat mobilnät. Allra sämst gick norska oljebolaget Aker BP som tappade 25 procent (dock med direktavkastning 12 procent). Mitt contrarian-bet på ett uppsving för energisektorn och oljerelaterat har alltså inte fallit väl ut än. Caset bygger på att livslängden för oljebolag underskattas. De kommer hänga kvar längre än vad marknaden tror. Samma intjänandeförmåga fast under längre tid innebär annat lika ett högre nuvärde. Vi får se vad 2025 för med sig. Verkligheten vinner som vanligt till slut alla debatter.

Starkast gick Netflix som steg 85 procent och har nu nästan femdubblats sen jag gick in. Räntekänsligt gick bra med fallande räntor. Under året ökade jag i byggbolaget Peab som steg 39 procent och fastighetsbolaget Cibus som steg 32 procent (plus en direktavkastning på 6 procent). Hotellkedjan Scandic steg 48 procent och började med utdelning igen i december. Förra utdelningen var 2019 efter att 2020 års utdelning (3,75 SEK) drogs tillbaka vid en extrainsatt bolagsstämma. Scandic var ett lite tråkigt och förutsägbart bolag tills aktiekursen rasade 80 procent i pandemin när förlusterna skenade och tvingade fram en nyemission. Nu är bolaget lite tråkigt och förutsägbart igen.

Fokus i PPM och barnens portföljer är fortfarande teknik och småbolag, blandat svenskt och globalt samt kryddat med en AI-tracker. Bäst gick BGF World Technology A2 som rusade hela 45 procent under året. Innehaven i barnens portföljer när vi avslutar börsåret 2024:

• BGF World Technology A2
• DNB Teknologi S
• MS INVF Global Opportunity
• Spiltan Aktiefond Småland
• Spiltan Aktiefond Investmentbolag
• Spiltan Småbolagsfond
• Swedbank Robur Technology
• Xtrackers Artificial Intelligence
• Öhman Global Growth

Som vanligt har jag inga mål för min avkastning. Det blir vad det blir. Jag lever på avkastningen i dag och har en något lägre riskprofil, trots att portföljen som vanligt är fokuserad. Jag jämför min avkastning först med noll, sedan med några jämförelseindex och sist med någon tursam jäkel som har ännu bättre avkastning. På det sättet är jag nästan aldrig helt missnöjd, och ofta väldigt nöjd. I år är jag alltså nöjd.

Det finns de som har mycket bättre avkastning än jag. Och de som har sämre. Och sen finns det de som inte har någon avkastning alls (för att de inte har något sparande). Alla bör ha ett sparande, tycker jag, och alla bör ha en del av sitt sparande i aktier och fonder. Då är man delägare i värdeskapande verksamheter. Det är sunt för individen, det är sunt för samhället.

Hoppas du fick lite inspiration. Och för dig som är nybörjare, glöm inte: att börja spara och investera i unga år är fantastiskt. Vissa år tjänar du pengar, andra år lär du dig. Goda tider skapar lättjefulla och svaga investerare med hybris, svåra tider skapar kloka investerare. Fortsätt att kämpa på, du har tiden på din sida. Du kommer tacka dig själv.

Gott slut & gott nytt år och var rädd om dig!

/Jonas Bernhardsson

Läs också:

• Kom igång och bli en investerare
• FIRE – bygg ett liv du inte behöver ta semester från
• Utdelning eller inte utdelning?
• Bygg en utdelningsportfölj
• Vad jag tänker på när jag tänker på att spara
• Bli en investerare

Inlägget Årskrönika 2024 dök först upp på Investeraren.

Halvårsskiftet är här, dags för avstämning. Grymt bra drag i PPM-portföljen som är upp hela +23 procent sedan årsskiftet. Även barnens sparande har haft en stark utveckling och är upp +18 procent. Det här är ingen utveckling som jag förväntar mig ska hålla i sig, men det är alltid kul när det drar.

Viktigast av alt är dock det långsiktiga sparandet och att fortsätta spara även när det tar emot. Stay the course, som John Bogle ofta sa. Bogle är urfadern till indexfonder och långsiktigt aktiesparande, jag har skrivit om honom och hans syn på investeringar i Investera som mästarna.

Fördelningen av sparandet i barnens portföljer och PPM ser vid halvårsskiftet ut så här. Det är fortfarande fokus på teknik, globalt och småbolag. Barnen har dessutom fått sin första investering i AI (ETF). Det kan ju vara bra att äga lite AI om nu AI ska ta deras jobb i framtiden.

Det finns de som har bättre avkastning än jag. Och de som har sämre. Och sen finns det de som inte har något sparande alls (och därmed ingen avkastning). Det viktigaste är att ha en del av sparandet på börsen, så du över tid har en avkastning som är bättre än noll. Jag brukar tänka försiktigt 7–8 procent nominellt per år. Ofta blir det betydligt högre. Och på lång sikt slår det alltid banksparande (och avkastningen hos dem som inte har något sparande alls).

Sparande och investeringar är faktiskt något som är tillgängligt för alla. Det är inte en exklusiv klubb för en viss socialgrupp eller klass i samhället. Alla kan spara. Alla kan investera. Har du inte börjat än, så börja nu. Du kommer tacka dig själv om 30 år.

Här visar jag hur du enkelt kommer igång

Jag jämför avkastningen på mitt sparande i första hand med noll, sedan med ett jämförelseindex och sist med någon tursam jäkel som har ännu bättre avkastning. På det sättet är jag nästan aldrig helt missnöjd, och ofta väldigt nöjd. I år är jag alltså väldigt nöjd.

Hoppas du fick lite inspiration till ditt sparande och dina investeringar!

/Jonas Bernhardsson

Inlägget Barnspar och PPM 2024 dök först upp på Investeraren.

Idag, lördagen den 4 maj, håller Berkshire Hathaway sin årliga bolagsstämma i Omaha, Nebraska. I god tid innan bolagsstämman brukar Warren Buffett publicera det årliga brevet till aktieägarna. I år var det den 24 februari. Som vanligt är det intressant läsning för alla investerare. Här är en kort summering av Buffetts brev till aktieägarna 2023 samt mina egna tankar.

Du kan läsa hela brevet (2023) här

I årets brev ägnar Buffett av förklarliga skäl mycket uppmärksamhet åt sin gode vän och kompanjon sedan många år, Charlie Munger, som gick bort den 28 november förra året, bara 33 dagar innan han skulle fylla jämnt 100 år.

Investerare har en vana att bli gamla verkar det som. Lennart ”Aktiestinsen” Israelsson blev 101 år, Buffetts läromästare Philip A. Fisher blev 96 år, Walter Schloss blev 95 år och László Szombatfalvy blev 94 år gammal. Warren Buffett är född 30 augusti 1930 i Omaha, Nebraska och är still going strong vid 93 års ålder.

Årets brev är inledningsvis fullt av minnen av Munger som Buffett träffade 1962, kryddat med små anekdoter och Buffetts vanliga humor.

”Three years later he told me – correctly! – that I had made a dumb decision in buying control of Berkshire. But, he assured me, since I had already made the move, he would tell me how to correct my mistake.“

“Warren, forget about ever buying another company like Berkshire. But now that you control Berkshire, add to it wonderful businesses purchased at fair prices and give up buying fair businesses at wonderful prices.”

Buffett blandar träffsäkerhet med klokskap och ödmjukhet. Han berättar att den egentliga arkitekten bakom Berkshire Hathaway var Charlie Munger, och Buffett var en enkel underleverantör som fick hjälpa till att bygga upp verksamheten.

“Many years later, Charlie became my partner in running Berkshire and, repeatedly, jerked me back to sanity when my old habits surfaced. Until his death, he continued in this role and together we, along with those who early on invested with us, ended up far better off than Charlie and I had ever dreamed possible.”

Men inte bara investerare kan läsa Buffett brev med behållning. Man kan läsa brevets första del om Munger som om man var en kompanjon, en god vän, eller till och med som en bror eller pappa.

“Charlie never sought to take credit for his role as creator but instead let me take the bows and receive the accolades. In a way his relationship with me was part older brother, part loving father. Even when he knew he was right, he gave me the reins, and when I blundered he never – never –reminded me of my mistake.”

Efter hyllningen av Munger fortsätter Buffett i mer sedvanlig stil och berätta om det gångna verksamhetsåret. Efter en inledande text om Mungers och hans tankar om hur ett bolags resultat redovisas och ska tolkas, pratar han en del om hur stort Berkshire har blivit, och därmed hur svårt det kommer att bli framöver att nå överavkastning. Man kan få intrycket av att Buffett guidar aktieägarna för hur arvet efter honom kan se ut.

“Those days are long behind us; size did us in, though increased competition for purchases was also a factor.”

“There remain only a handful of companies in this country capable of truly moving the needle at Berkshire, and they have been endlessly picked over by us and by others. All in all, we have no possibility of eye-popping performance.”

Buffett resonerar lite kring hur stora förändringarna av marknaden har varit sedan Munger och han började, och att stora kast på marknaden kommer att uppstå även i framtiden, vilket kan vara en möjlighet för Berkshire, trots sin storlek.

“If you believe that American investors are now more stable than in the past, think back to September 2008. Speed of communication and the wonders of technology facilitate instant worldwide paralysis, and we have come a long way since smoke signals. Such instant panics won’t happen often – but they will happen.”

Sedan kommer ett längre stycke där Buffett går igenom några av kärninnehaven och kommenterar bolagen. De fem största innehaven 2024 är Apple, Bank of America, American Express, Coca-Cola och Chevron.

När man läser brevet slås man igen av hur Buffett förmedlar investerarens mind-set till dig som läsare. Kärnfulla resonemang varvat med one-liners som man känner igen, om man läst Buffett tidigare:

• “Berkshire is not big on newcomers.”
• “Never risk permanent loss of capital.”
• “EBITDA is a banned measurement at Berkshire.”
• “The arena in which we operate has been – and will be – rewarding if you make a couple of good decisions during a lifetime and avoid serious mistakes.”
• “Berkshire is built to last.”

Som vanligt avslutas brevet med en enkel tabell på sista sidan som visar avkastningen för Berkshire Hathaways aktie per år och totalt samt i jämförelse med indexet S&P 500 (inklusive utdelningar) med start 1965. En investering 1964 hade genererat en total avkastning på 4 384 748 procent i jämförelse med en investering i S&P 500 som hade gett en avkastning på 31 223 procent.

Översätter vi det till årlig genomsnittlig avkastning blir det 19,8 procent för Berkshire Hathaway jämfört med 10,2 procent för S&P 500. Det är dubbelt så bra, vilket är en anomali enligt effektiva marknadsteorin, speciellt med tanke på att överavkastningen skett under så lång tid.

Men Buffetts brasklapp ringer i öronen. Berkshire Hathaway är byggt för att hålla, men är samtidigt så stort nu att det saknas möjligheter för ”eye-popping performance” i framtiden. Det är förmodligen en rimlig guidning som dels vilar på respekt för det som varit, men också har en nykter syn på vad som ska komma. 

/Jonas Bernhardsson

Läs också:

• Berkshire Hathaway Q1 report
• Alla breven från Buffett sedan 1977
• Investera som mästarna
• Poor Charlie´s Almanack
• From Darwin to Munger
• Få Sverigefonder klarar Buffetts krav

Inlägget Buffetts brev till aktieägarna 2023 dök först upp på Investeraren.

Bland alla beräkningsmodeller för att värdera företag och tillgångar finns det ett förhållningssätt som är så löjligt enkelt att det ofta missförstås eller negligeras helt: margin of safety – säkerhetsmarginal. Lär dig värdeinvesterarnas enklaste regel.

Uttrycket kommer ursprungligen från Benjamin Graham, urfadern till fundamental aktieanalys. År 1934 publicerade han tillsammans med David Dodd tegelstenen Security Analysis. I boken introducerar författarna begreppet inneboende värde – intrinsic value – och förklarar att en investerare ska bara investera i aktier som handlas med god marginal under detta värde. Med andra ord, aktiekursen ska vara rejält lägre än företagets inneboende värde.

Skillnaden mellan en investerings beräknade värde och dess pris (aktiekurs) kallade Graham för säkerhetsmarginal – margin of safety. Han beskrev begreppet utförligt i kapitel 20 i boken The Intelligent Investor. Graham menade att det var en av de viktigaste hörnpelarna i framgångsrik investering. 

Warren Buffett brukar påminna oss om att Grahams enkla tankar om säkerhetsmarginal är en grundläxa som alla investerare behöver lära sig (och lära om med jämna mellanrum):

“Chapters 8 and 20 have been the bedrock of my investing activities for more than 60 years. I suggest that all investors read those chapters and reread them every time the market has been especially strong or weak.”

Även investeraren Seth Klarman hyllar säkerhetsmarginal och har följande beskrivning i kultboken (lycka till med att hitta ett exemplar av boken) med den träffande titeln Margin of Safety:

”A margin of safety is achieved when securities are purchased at prices sufficiently below underlying value to allow for human error, bad luck, or extreme volatility in a complex, unpredictable and rapidly changing world.”

Den uppenbara briljansen med säkerhetsmarginal är naturligtvis att den är så enkel att förstå. Men begreppet ställer också sambandet mellan risk och avkastning på ända (att en hög avkastning alltid är förknippad med hög risk och tvärtom). 

Graham förklarar att ju större säkerhetsmarginal en investering har, desto lägre är risken eftersom investeringen inte är så känslig för oförutsedda händelser. Till exempel, en aktie med ett beräknat värde på 100 kronor och ett pris på 80 kronor har en säkerhetsmarginal på 20 kronor. Uppgångspotentialen är 20 / 80 = 25 procent. Säkerhetsmarginalen är alltså liten, vilket medför en större risk, samtidigt som uppgångspotentialen inte heller är speciellt stor. En investering med ett värde på 100 och ett pris på 40 har däremot en stor säkerhetsmarginal (60 kronor) och en motsvarande låg risk. Samtidigt är uppgångspotentialen också stor, hela 60 / 40 = 150 procent.

Graham menade att man ska leta efter hundralappar som inte kostar mer än 50–60 kronor. Det låter kanske som självklarheter, men ändå tänker många inte så. Buffett ger ett talande exempel:

”You don’t try to buy businesses worth $83 million for $80 million. You leave yourself an enormous margin. When you build a bridge, you insist it can carry 30,000 pounds, but you only drive 10,000 pound trucks across it. And that same principle works in investing.”

Värdeinvesterare skiljer alltså mellan en investerings pris och dess värde och vill ha så stor säkerhetsmarginal som möjligt. Graham letade efter hundralappar för 50–60 kronor. László Szombatfalvy letade efter investeringar där uppgångspotentialen var minst 100 procent. Lennart ”Aktiestinsen” Israelsson ville helst ”köpa kronan för 50 öre, eller lägre.”

Det är egentligen bara olika sätt att säga samma sak. Alla värdeinvesterare tar avstamp i Grahams enkla och tidlösa tankar. Gör du det också.

/Jonas Bernhardsson

Läs också:

• Samtal med László Szombatfalvy
• The Intelligent Investor
• Investera som mästarna

Inlägget Säkerhetsmarginal dök först upp på Investeraren.