Är du rationell, lille vän?

Den framgångsrike investeraren har lärt sig att tänka rationellt och behålla en objektiv syn på marknaden, oavsett vilken position han eller hon har. Samtidigt som han kan vara övertygad i sin marknadstro har han också förmågan att kunna ifrågasätta den och ständigt vara beredd att ändra på den. Men att tänka rationellt och vara objektiv är inte så lätt som det kanske kan låta. Vår hjärna serverar oss ibland en skev verklighetsuppfattning, vilket kan ge subjektiva tolkningar av skeenden och leda till irrationella beslut. I psykologin kallas det för kognitiv bias. Begreppet myntades 1972 av nobelpristagare Daniel Kahneman och Amos Tversky. Tillsammans med Richard Thaler lade de grunden för det som idag kallas behavioral finance. Forskare inom psykologi har upptäckt en rad biaser som kan få vår subjektiva bild av omvärlden att avvika från verkligheten. En av de mer kända är bekräftelsebias eller konfirmeringsbias – confirmation bias – som innebär att man omedvetet söker upp och tar … Läs mer

EVO-matrisen

Ett inlägg på finanstwitter triggade en del intressanta diskussioner. Jag tänker på begrepp som korrelation, kausalitet, hybris och kognitiva biaser. Bakgrunden till diskussionen är den makalösa utvecklingen för Evolution (EVO). Få på finanstwitter har väl missat denna raket, och de som följer Magnus Andersson som upptäckte och förstod bolaget tidigt, har inte undgått den. EVO är en B2B-leverantör inom livecasino. EVO:s exempellösa uppgång har delat in finanstwitter i två grupper: (1) de som äger EVO och (2) de som inte äger EVO. Dessa båda grupper kan sedan delas in i två subgrupper: (1) smarta investerare och (2) mindre smarta investerare (a.k.a. korkade). Närbesläktade med EVO-matrisen är Nibe-matrisen, Fortnox-matrisen, etc. Låt oss börja med begreppet korrelation. Den uppenbara korrelationen som först föreligger vid en hastig granskning är mellan ”investerare som äger EVO” och ”smarta investerare”. Med andra ord, smarta investerare äger EVO; korkade investerare äger inte EVO. Men att två faktorer är korrelerade innebär inte automatiskt kausalitet. … Läs mer

Bygg en utdelningsportfölj

En klassisk investeringsstrategi som går ut på att bygga en utdelningsportfölj med bolag som har starka, uthålliga och helst stigande utdelningar. Utdelningar utgör grunden i värderingsmodeller som t ex Gordons formel. Strategin bygger på tre bärande delar: Direktavkastning är ett nyckeltal som mäter utdelningen i förhållande till aktiekursen. Man kan se det som ett slags ränta man får. Nyckeltalet definieras så här: DIREKTAVKASTNING = UTDELNING / AKTIEKURS Till exempel, ett företag med en aktiekurs på 150 kronor har en utdelning på 5 kronor. Det ger en direktavkastning på 3,3 procent (5/150). Oftast avskiljs utdelningen under våren runt april-maj, men det finns företag som skiljer av utdelningen flera gånger per år. I genomsnitt ligger direktavkastningen på svenska börsen runt 3 procent. Det tar tid att bygga en utdelningsportfölj, men väljer du bra bolag har du tiden på din sida och överraskningarna är ofta av det positiva slaget. Well, om vi bortser från 2020… Den bärande grundtanken är att välja aktier … Läs mer

Ordlista

A  Ι  B  Ι  C  Ι  D  Ι  E  Ι  F  Ι  G-H  Ι  I-J  Ι  K-L  Ι  M-N  Ι  O-P  Ι  Q-R  Ι  S-T  Ι  U-Ö Underliggande tillgång, vara Den tillgång som optionen, terminen eller warranten är baserad på. Till exempel en aktie, ett index eller en råvara som spannmål.  Undervikt Ett begrepp inom fondförvaltning. Innebär att en akties andel i fonden är mindre än dess andel i fondens jämförelseindex. Motsatsen kallas övervikt. Unik risk Ett begrepp inom modern portföljteori, kallas även för osystematisk risk, och visar vilken risk en enskild aktie har. Risken kopplad till marknaden som helhet kallas för marknadsrisk eller systematisk risk. Läs mer här. Uppflaggning Om ett företag eller en privatperson köper en större aktiepost i ett företag ska marknaden informeras om det. Samma sak gäller för nedflaggning, om någon säljer en större aktiepost. Gränsen går vid 5 procent av antalet aktier eller av totala röstetalet. Utdelning Den del av företagets vinst som styrelsen föreslår och bolagsstämman … Läs mer

Ordlista

A  Ι  B  Ι  C  Ι  D  Ι  E  Ι  F  Ι  G-H  Ι  I-J  Ι  K-L  Ι  M-N  Ι  O-P  Ι  Q-R  Ι  S-T  Ι  U-Ö Sektorrotation Ett beteende på börsen som innebär att investerarkollektivet flyttar kapital mellan olika sektorer i ekonomin, till exempel från cykliska företag till läkemedelsföretag eller high tech till råvaruföretag. Sharpekvot Ett mått på riskjusterad avkastning inom portföljteori och fondförvaltning. Ett vanligt mått för hur pass skicklig fondförvaltaren är. Sharpekvoten mäter en akties eller en portföljs avkastning justerad för risk. Nyckeltalet definieras som årlig överavkastning i procent dividerat med avkastningarnas standardavvikelse. Definition:    Sharpekvot = (rp – rf) / dp    där:    rp = aktieportföljens eller fondens avkastning    rf = riskfria räntan    dp = avkastningens standardavvikelse Överavkastning är portföljens eller aktiens avkastning som ligger över den riskfria räntan, ofta mätt som den långa marknadsräntan. Ju högre siffra, desto bättre har förvaltaren lyckats. Det vill säga, avkastningen i förhållande … Läs mer

Ordlista

A  Ι  B  Ι  C  Ι  D  Ι  E  Ι  F  Ι  G-H  Ι  I-J  Ι  K-L  Ι  M-N  Ι  O-P  Ι  Q-R  Ι  S-T  Ι  U-Ö Q1 Förkortning för första kvartalet. Vanligt förekommande vid kvartalsrapportering. 2Q för andra kvartalet, och så vidare. Skrivs ibland ut med år, till exempel 4Q16, fjärde kvartalet 2016.  Quid pro quo Begreppet kommer från latin och betyder ”något för något”. Vanligt inom finansbranschen och inom juridiken. Rak ränta Ränta på ett lån utan hänsyn till amorteringar. Det vill säga räntan räknas på det ursprungliga lånebeloppet under hela löptiden. Rak ränta ser ut att vara lägre än den faktiska räntan. Enligt konsumentkreditlagen får därför inte företag använda rak ränta vid krediter till privatpersoner. Till exempel, en person ska amortera ett lån på 60 000 kronor på ett år. Räntan är 6 procent, alltså 3 600 kronor. Då lånet amorteras med 5 000 kronor per månad sjunker skulden successivt och kommer i genomsnitt att vara:    (60 000 … Läs mer

Ordlista

A  Ι  B  Ι  C  Ι  D  Ι  E  Ι  F  Ι  G-H  Ι  I-J  Ι  K-L  Ι  M-N  Ι  O-P  Ι  Q-R  Ι  S-T  Ι  U-Ö Obligation En obligation är ett lån, skuldförbindelse, ett värdepapper som kan köpas och säljas på obligationsmarknaden. En obligation löper med en fast kupongränta eller ger en liknande avkastning under en bestämd tid. Man brukar även säga att en obligation är ett räntepapper. Det finns två slags räntepapper: obligationer och diskonteringspapper. Obligationer löper med en kupongränta medan diskonteringspapper ger innehavaren sin avkastning genom att lösas in för ett högre belopp än de emitterades till. Obligationer handlas på obligationsmarknaden, diskonteringspapper som till exempel statsskuldväxlar handlas på penningmarknaden. Obligationsmarknaden och penningmarknaden tillhör kreditmarknaden, det vill säga marknaden för lån. Alla obligationer har tre viktiga egenskaper: löptid, nominellt värde och kupongränta. Obligationens nominella värde är det belopp som innehavaren får när lånet betalas tillbaka. Nominellt värde kallas även för paritetsvärde. Kupongränta (kupongen) är den procentsats av obligationens nominella värde … Läs mer

Ordlista

A  Ι  B  Ι  C  Ι  D  Ι  E  Ι  F  Ι  G-H  Ι  I-J  Ι  K-L  Ι  M-N  Ι  O-P  Ι  Q-R  Ι  S-T  Ι  U-Ö MACD Ett begrepp inom teknisk analys. MACD står för Moving Average Convergence/Divergence. MACD används både som trendverktyg och som en momentumindikator. MACD visar skillnaden mellan ett snabbt och ett långsamt exponentiellt glidande medelvärde. MACD består av en MACD-kurva och en signallinje. MACD-kurvan bildas oftast av EMA-12 (tolvveckors exponentiella glidande medelvärde) och EMA-26. Signallinjen är oftast EMA-9 som utgörs av nioveckors exponentiella glidande medelvärdet för MACD-kurvan. Tolkningarna av MACD varierar. Den konventionella tolkningen är följande. När signallinjen (EMA-9) rör sig över MACD utlöses en köpsignal. När signallinjen (EMA-9) rör sig under MACD utlöses en säljsignal. MACD anses vara en indikator som kan vända innan kursen vänder. Det kallas för leading indicator. Nackdelen är att signalerna kan komma för tidigt, innan bekräftelse. Läs mer om MACD här. Marknadsgarant En bank eller fondkommissionär som åtagit sig att se … Läs mer

Ordlista

A  Ι  B  Ι  C  Ι  D  Ι  E  Ι  F  Ι  G-H  Ι  I-J  Ι  K-L  Ι  M-N  Ι  O-P  Ι  Q-R  Ι  S-T  Ι  U-Ö Kapitalförvaltning Att investera och förvalta ett kapital. Till exempel genom att investera i aktier, räntebärande papper, fastigheter eller andra realtillgångar. Kapitalförsäkring, KF En populär sparform som har schablonbeskattning istället för kapitalskatt på reavinster och utdelning. Läs mer här. Kassaflöde Visar företagets flöde av likvida medel, det vill säga hur mycket pengar som kommer in och som går ut. Ett positivt kassaflöde innebär att mer pengar kommer in än som går ut, motsatsen kallas negativt kassaflöde. Kassaflöde används i fundamental värdering av aktier med kassaflödesmodellen. Kassaflöde är inte samma sak som resultat. Ett företag kan uppvisa ett positivt resultat, men ändå ha ett negativt kassaflöde. Anledningen kan till exempel vara långa betalningstider till kunder, respektive korta kredittider från leverantörer, stora investeringar eller ökad kapitalbindning i varulager. Ett företags kassaflöde syns i kassaflödesanalysen. Kassaflöde kallas ofta för … Läs mer

Ordlista

A  Ι  B  Ι  C  Ι  D  Ι  E  Ι  F  Ι  G-H  Ι  I-J  Ι  K-L  Ι  M-N  Ι  O-P  Ι  Q-R  Ι  S-T  Ι  U-Ö  Identitet Den underliggande varan till en option.  Implicit volatilitet Ett begrepp inom optionsvärdering. Implicit volatilitet är marknadens förväntning om den framtida volatiliteten för den underliggande varan. Implicit volatilitet erhålls genom att härleda volatiliteten från optionspremien enligt Black-Scholes formel för optionsvärdering. Jämför med historisk volatilitet. Importerad inflation Prisnivån stiger på grund av prishöjningar på importvaror, ofta genom att den egna valutan försvagas gentemot omvärlden.  Index Ett index visar procentuella förändringar. Exempelvis visar konsumentprisindex, KPI, förändringen i inflation från år till år. Ofta utgår index från ett basår som då blir 100 (eller ibland 1 000) som sedan räknas om varje år så att den procentuella ökningen motsvarar samma procentuella ökning på basårets 100.  Andra exempel är aktieindex som Affärsvärldens generalindex, Dow Jones Industrial Index och FTSE 100. Indexfond En … Läs mer