Fondskola

Här hittar du Investerarens fondskola. Trots att jag har en kritisk inställning till aktivt förvaltade aktiefonder innebär det inte att jag är negativ till allt slags fondsparande. Tvärtom. Min kritik riktar sig huvudsakligen mot de fonder som tar betalt för aktiv förvaltning (för att leverera en avkastning bättre än index) men misslyckas med det år efter år. Det finns inte många branscher som tillåter att något sådant får fortsätta.

Forskning visar att fyra femtedelar av alla aktivt förvaltade aktiefonder inte slår sitt jämförelseindex. Och varför ska jag som sparar till min pension betala för en tjänst som inte tillför något värde? För att undvika det här kan man istället placera sitt sparande i en avgiftsfri indexfond. Eller så får man sätta sig in i fonddjungeln och försöka hitta de fonder som trots allt går bra. Och vill man slå index så är det en egen aktieportfölj eller aktivt förvaltade fonder som gäller. Här i Investerarens fondskola får du grunderna för ett framgångsrikt fondsparande.

"Det allra bästa tillfället för att plantera ett träd var för 20 år sedan. Näst bästa tillfället är idag.”

– Kinesiskt ordspråk

 

Varför spara i fonder?

Allt sparande handlar i grund och botten om att skjuta upp sin konsumtion och få en ersättning för det i form av avkastning från en placering. Genom att äga en aktieportfölj får du ett direkt ägande i värdeskapande verksamhet, vilket historien tydligt visar ger en god avkastning på lång sikt. Har du inte tid, intresse eller kunskaper för att sköta en egen aktieportfölj kan du mot en årlig ersättning istället överlåta det arbetet åt en fondförvaltare. I kölvattnet av detta obestridligt enkla resonemang uppstår följaktligen en djungel av olika fonder.

Vanliga anledningar att spara är till pensionen (PPM, tjänstepension eller privata pensionsfonder) för konsumtion eller åt barn och barnbarn. Det kan även vara en buffert för framtida behov. Premiepensionssystemet (PPM) från 1998 innebär att alla vuxna svenskar sparar i fonder, vare sig man vill det eller ej.

 

Vad är en fond?

En fond är en samling tillgångar, till exempel aktier och/eller ränteplaceringar, som ägs indirekt av fondandelsägarna och förvaltas av en eller flera förvaltare i ett fondbolag. Till exempel, om en aktiefond har aktier i 50 olika företag så äger du indirekt en del av dessa 50 olika aktier. Din del av detta kollektiva ägande motsvaras av vilken andel som du har i fonden.

Olika fonder har olika inriktningar, till exempel aktier i svenska bolag, europeiska bolag eller så investerar den globalt. Inriktningen kan också vara olika branscher, till exempel läkemedelsbolag, IT-företag eller cykliska företag. Inriktningen kan vara vilket slags värdepapper fonden investerar i, till exempel aktier, obligationer och statsskuldsväxlar (räntebärande värdepapper) eller råvaror. Om aktiekursen på aktierna i fonden går upp stiger också värdet på fonden liksom din andel i fonden.

 

Risker med fonder

Precis som med en egen aktieportfölj finns det en risk att värdet inte stiger över tid utan faktiskt går ner. Att man placerar i en aktivt förvaltad aktiefond till exempel och betalar en årlig förvaltningsavgift utgör ingen garanti. Även en fond som har haft en jättefin utveckling under många år kan plötsligt börja gå dåligt. Historisk avkastning utgör ingen garanti för framtida avkastning. Och väldigt få fonder står emot ett rejält börsras. Att investera i fonder innebär alltid en risk.

 

Olika fonder

Fonddjungeln erbjuder många olika sorts fonder, men det går att kategorisera dem. Här är korta beskrivningar av några av de allra vanligaste svenska fondtyperna.

 

Aktiefonder

En aktiefond måste vara investerad med minst 75 procent av fondförmögenheten i aktier och/eller aktierelaterade värdepapper. En svensk aktieond måste dessutom äga aktier i minst 16 olika bolag. Anledningen till det är sprida riskerna för att få ner den så kallade marknadsrisken i fonden. Ju fler aktier desto lägre risk. De flesta svenska aktiefonder äger mellan 20 till 30 aktier.

Fondens utveckling (och din avkastning) beror på hur aktiekurserna i fondens innehav utvecklas. Om fondförvaltaren är skicklig och investerar i bolag med stigande aktiekurser får du en god avkastning på ditt fondinnehav. Aktiefonder delas sedan in i olika underkategorier som till exempel Sverigefonder, Småbolagsfonder, IT-fonder, Indienfonder, Teknologifonder och Indexfonder m m.

 

Räntefonder

En räntefond investerar sin fondförmögenhet i räntebärande värdepapper. De vanligaste värdepapprena är statsobligationer och statsskuldsväxlar som Riskgälden emitterar för att finansiera Svenska statens budgetunderskott.

Räntefonder delas ofta in i korta och långa räntefonder beroende på vilken löptid som de räntebärande värdepapprena har. En kort räntefond investerar i räntebärande värdepapper med en löptid på upp till ett år. Dessa fonder kallas räntemarknadsfonder. En lång räntefond investerar i räntebärande värdepapper med en löptid på mer än ett år. Dessa fonder kallas obligationsfonder.

Ett vanligt missförstånd är att när räntan stiger så stiger fondförmögenheten och din avkastning som fondandelsägare. Så är det inte. Utvecklingen på en räntefond hänger ihop med hur priset på vädrepappret ändras (inte räntan på värdepappret). När priset på en statsobligation stiger så faller dess avkastning (räntan). Det innebär att räntefonder stiger när räntan faller och tvärtom. Missa inte detta.

 

Blandfonder

Precis som namnet antyder så placerar en blandfond i både aktier och räntebärande värdepapper.

 

Hedgefonder

En hedgefond har lite friare placeringsregler än till exempel en aktiefond. Istället investerar en hedgefond i alla typer av värdepapper för att få maximal avkastning givet en viss risk. Risken kan alltså både vara hög som låg och placeringstrategierna kan vara allt från synnerligen enkla till mer komplicerade.

Till exempel, en hedgefond med stor risk kan ha en standardavvikelse (hur avkastningen varierar, vilket är ett vanligt mått på risk) på så mycket som 15 procent. Medan en med låg risk ligger kanske runt 5-6 procent. En hedgefond kan investera traditionellt i aktier, men även blanka aktier och ta olika positioner i derivat.

En viktig faktor som skiljer en hedgefond från en vanlig aktiefond eller räntefond är att hedgefondens avkastning ska vara oberoende av den allmänna marknadsutvecklingen. Istället för att jämföras mot ett index, säger man att fonden har ett absolut avkastningskrav. Det vill säga, även om börsen rasar ska en hedgefond kunna åstadkomma en positiv avkastning. Ofta har hedgefonder en hög minimiinsats, till exempel en halv miljon kronor.

 

Fond-i-fond

En fond-i-fond är en speciellt typ av fond som uteslutande placerar sin fondförmögenhet i andra fonder. Fördelen med denna typ av fond är att du får en väldigt bra riskspridning och låg risk. Nackdelen är att fondavgiften ofta blir hög eftersom det blir fondavgifter på dels fonderna i fondinnehavet och sedan en förvaltningavgift för hela innehavet.

 

Indexfonder

En indexfond investerar sin fondförmögenhet i de aktier som utgör ett valt index. Det brukar beskrivas som passiv förvaltning, det vill säga fonden vill inte överträffa ett index utan bara följa det. Till exempel, en indexfond som vill följa OMX Stockholm 30 som baseras på de 30 största bolagen på Stockholmsbörsen investerar uteslutande i dessa 30 aktier i samma proportion som de har i index. Resultatet blir en fond som följer ett visst index exakt, minus eventuella förvaltningsavgifter.

Ofta har rena indexfonder mycket låga eller inga avgifter alls och utgör därmed ett utmärkt alternativ för en sparare som vill ha börsens avkastning men utan avgifter för aktiv förvaltning.

 

Hur gör jag för att spara i en fond?

Det finns många olika sätt att spara i fonder. Du kan starta ett VP-konto (Värdepapperskonto) hos en nätmäklare, eller ett ISK (Investeringssparkonto) eller en KF (Kapitalförsäkring) och ha din fond i en av dessa. Du kan även köpa en fond direkt via fondbolaget. Alla banker erbjuder en fondservice idag. Se upp med avgifterna bara.

Jag rekommenderar att ha fonden i en ISK eller spara direkt via fondbolaget. Börja gärna spara till barnen tidigt, beloppet spelar inte så stor roll, det är viktigare att man kommer igång och får tiden på sin sida. Och glöm nu inte att göra ett aktivt val i PPM.

De bästa fonderna...

Handla fonder (Avanza)

Välj fonder i PPM

 

Vanliga nyckeltal för fonder

För att utvärdera och välja fonder använder man olika nyckeltal. Till exempel, man vill kanske få en uppfattning om fondens marknadsrisk, hur mycket fondens avkastning varierar över tid, eller bedöma hur fonden utvecklas i förhållande till sitt jämförelseindex, eller få ett mått på den riskjusterade avkastningen m m.

Här här de vanligaste nyckeltalen (länkarna går till ordlistan):

 

Råd för fondsparande

Egentligen är de vanligaste råden för att spara i fonder ungefär samma som att för att spara direkt i aktier. Men det är vissa saker man bör se upp extra mycket med, som till exempel fondens förvaltningsavgifter. Här här mina råd.

 

1. Tänk långsiktigt

Standardrådet när det gäller investeringar, så ofta upprepat att det blivit en klyscha. Men det är trots allt ett utmärkt råd. Historisk statistik visar att börsen avkastar runt 8-10 procent per år. Men många missförstår detta och tror att köper jag en fond idag så kan jag räkna med en ränta på minst 8 procent per år. Så är det naturligtvis inte.

Fonden kan börja gå ner dagen efter du köpt dina andelar. Efter ett par år kanske den har sjunkit med en tredjedel eller ännu mer. Allt kan hända på kort sikt. Men det fina är att man har tiden på sin sida. På lång sikt går börsen alltid upp. Så tänk långsiktigt, minst 10 år. Helst ännu längre, 20 till 30 år. Spara till pensionen. Spara till barn och barnbarn.

 

2. Spara regelbundet

Ännu ett råd som upprepats så många gånger att det blivit en klyscha. Vad är det för skillnad mellan att placera allt på en gång och att spara lite grand regelbundet? Anledningen är återigen risken med aktier. På lång sikt vet vi av historien att ett direktägande i värdeskapande verksamhet är en väldigt fin investering över tid. Men på kort sikt kan vad som helst hända.

Hösten 2008 gick den amerikanske investmentbanken Lehman Brothers i konkurs och startade en global finanskris med kraftiga börsras. I mars år 2000 kulminerade IT-bubblan och sprack. Stockholmsörsen föll med två tredjedelar. Under måndagen den 19 oktober 1987, även kallad Svarta Måndagen, rasade börsen 24 procent på en enda dag. Så ser verkligheten ut. Det här är händelser som ofta är svåra eller omöjliga att förutspå, speciellt för en fondsparare.

Men det fina med att investera regelbundet är att du kraftigt reducerar risken för att köpa på en topp. Ett enkelt råd, med andra ord.

 

3. Leta efter låga avgifter

Ja, det låter som ett tråkigt råd. Det spelar väl ingen roll om fonden kostar 1,5 procent eller 2,5 procent per år så länge fonden går bra? Men det är just det, eftersom bara ett fåtal fonder slår index är låga kostnader avgörande för din långsiktiga totala avkastning.

Till exempel, en fond som avkastar 5 procent per år kommer med en förvaltningskostnad på 2 procent att ta 40 procent av din avkastning medan en fond som bara kostar 1 procent bara tar 20 procent av din avkastning. u lägre kostnader desto större sannolikhet att du fåren bra avkastning över tid. Det är därför som avgiftsfria indexfonder är en sådan bra placering på lång sikt.

 

4. Börja spara tidigt

Många börjar få lite bråttom runt 40- till 50-årsåldern med sitt pensionssparande. Då gör man lätt misstaget att leta efter en hög avkastning. Genom att istället börja tidigt, även med ett mer blygsamt sparande, får man tiden på sin sida och även med mediokra avkastningar så kan man med ränta-på-ränta uppnå en jättefin total avkastning på sitt sparande.

Så börja spara tidigt, ju tidigare desto bättre, spara regelbundet och tänk långsiktigt.

 

5. Bestäm dig för vilken risk du vill ha

Ett svårare råd att genomföra i praktiken kanske. Men du behöver ta reda på vilken typ av investerare/sparare du är. Letar du efter hög avkastning får du en hög risk automatiskt, och vill du ha en låg risk får du leva med en lägre avkastning. Som någon sade, du får välja mellan om du vill äta gott och sova dåligt elelr sova gott och äta dåligt. Du kan inte ha båda. Så tänk efter noga.

Ett enkelt sätt att få ner risken är att sprida ditt sparande i många olika fonder. Sprid mellan branscher, länder och indexfonder. Enklaste sättet att få mycket stor spridning är att spara i en indexfond.

 

6. Välj fonder med omsorg

Ja, det säger sig självt. Du behöver läsa på lite. Men det är kanske inte så lätt om man inte har kunskapen. Då säger jag så här: titta åtminstone på två saker. Har fonden haft en bra utveckling de senaste 3-5 åren? Hur stor är den årliga förvaltningskostnaden? Det har du de viktigaste grunderna.

Enkelt uttryckt letar du efter en fond med en stabil (små svängningar) och god utveckling de senaste åren samt har låga förvaltningskostnader. Vanliga förvaltningskostnader ligger mellan 1-2,5 procet, genomsnittet runt 1,4 procent. Just kostnaderna missar många, men det kan vara det som i slutändan efter 30 års sparande helt och hållet skiljer en bra avkastning från en dålig.

 

7. Är du ointresserad? Har inte tid? Välj en indexfond

Det här är mitt standardråd till alla som inte är intresserade av att sätta sig in i denna djungel. Vill du ha börsens långsiktiga avkastning men har inte tid eller ork för läsa på? Spara i en avgiftfri indexfond. Köp och lägg i byrålådan.

Här kan du börja spara i en avgiftsfri indexfond – Avanza Zero

 

Sammanfattning – mina tips för att spara i fonder

  1. Tänk långsiktigt, minst 10 år. Helst längre.
  2. Spara lite grand regelbundet, snarare än mycket vid få tillfällen.
  3. Leta efter låga avgifter.
  4. Börja spara tidigt.
  5. Bestäm dig för vilken risk du vill ha.
  6. Välj fonder med omsorg.
  7. Är du ointresserad? Har inte tid? Välj en indexfond.

 

Lycka till!

 

↑ Tillbaka till toppen

Läs aktieskolan

Investeraren - Aktieskola

Läs också analysskolan

Investeraren - Analysskola

©2017 Investeraren.se. All Rights Reserved. Producerad av OJ Form & Kommunikation.

Search