Då har Johan Jenny Ehrenberg på Dagens ETC begått artikel om ekonomi. Det händer ibland och brukar bli lite tokigt, om än med ett visst underhållningsvärde. Så även denna gång när Ehrenberg ger sig på aktiesparande som sparform. Vill du förlora pengar? Kasta in dem på börsen, säger Ehrenberg och fortsätter i samma stil: ”En av de största myterna om ekonomi är påståendet att aktier ger högra avkastning än annat sparande.”
Ett märkligt påstående, men det får sin förklaring när Ehrenberg låser hela sitt resonemang kring ett perspektiv på fem år, med följande motivering: ”Eftersom ’det långa loppet’ är ett omöjligt begrepp att räkna på – i det långa loppet är vi ju alla döda (vilket ekonomen Keynes fyndigt skrev) – kan vi istället titta på fem år.”
Bäste Ehrenberg, det är inte alls omöjligt att räkna på avkastning längre än fem år, såklart. Det vet alla sparare som har tittat på en graf över portföljens utveckling. Tips: det finns ikoner under grafen som man kan klicka på: 1 år, 3 år, 5 år, 10 år och så vidare. Nåväl, jag återkommer till det. En bit in i texten möts man sedan av ett annat påstående:
”Den som satte in 100 000 kronor för fem år sedan på ett vanligt bankkonto med låg ränta skulle efter fem år ha kvar 103 000 kronor, medan den som satsade på genomsnittsbolaget på börsen skulle ha förlorat 34 000 kronor.”
Det som satte igång Ehrenbergs fantasi denna gången var en debattartikel av Erik Hansén i Dagens Industri. Hansén har gått igenom 755 bolag på börsen och sett att majoriteten har haft en negativ utveckling, trots att de breda indexen har stigit. Anledningen är att det är stora bolags kursutveckling som dragit index. Hanséns budskap blir då följaktligen att det är väldigt svårt för småsparare att hitta rätt aktier, och att breda indexfonder därför är det bästa valet för de flesta.
Det här är ingen nytt budskap. John Bogle (1929–2019) var en pionjär inom passiv investering och grundare av moderna indexfonder. Han sammanfattade det på ett enkelt sätt: försök inte leta efter nålen i höstacken, köp istället en del av höstacken.
Tittar vi på utvecklingen för de största svenska indexen OMXS30, OMXS30GI, OMX Stockholm All Share Cap GI och OMXSPI ser höstacken ut så här under fem år:
Efter det ger Ehrenberg sig in i resonemang kring real och nominell avkastning, alltså avkastning med hänsyn till inflation, och landar i följande slutsats: ”Hur man än räknar är aktieköpen en tveksam metod att spara i.”
Därefter är det dags för en lektion om vad det är som driver bolagsvärden på börsen: ”Det som stiger på börsen är luft, inte en verklig analys av vad ett bolag är värt. Och ju fler som söker köpa uppgång i sådana raketbolag, desto mer kommer de stiga. Tills de faller.”
Här kan jag faktiskt ge Ehrenberg en halv poäng. När ett bolags aktiekurs stiger är spekulation om framtiden en drivande faktor. Visst, det kan vara en rapport som överträffar marknadens förväntningar eller en nyhet som släpps, men att ett bolags marknadsvärde till stor del beror på förväntningar på framtida vinster (kassaflöden) går inte att komma ifrån. Det finns drag av spekulation på aktiemarknaden. Ehrenberg ger ett exempel:
”I Sverige har exempelvis Saab ökat med hela 815 procent dessa fem år. Det här är inget som beror på affärerna (som går bra) utan det är spekulanter som köper så aktien stiger långt över verkligheten av vinster och omsättning.”
Att skriva att ett bolags aktiekurs inte ”beror på affärerna” utan bara på spekulation är väldigt missvisande. Visst, marknaden tenderar att överreagera och dra iväg. Och börshistorien visar att bubblor kommer och går. Men SAAB har mer än tredubblat sin vinst på fem år, vilket motsvarar en årlig vinsttillväxt på mer än 30 procent. Så allt är onekligen inte bara spekulation. Finns det luft i SAAB:s värdering? Visst kan det vara så. Vinstmultipeln för SAAB 2025 är 50 och för 2028E 25. Det innebär väldigt höga förväntningar på framtida vinsttillväxt. Vad händer om SAAB:s förväntade vinstutveckling inte infrias? Då faller kursen såklart, luften pyser ut.
Vi behöver förstå en sak: på kort sikt kan aktiekursen överreagera över och under ett bolags inneboende värde. Det måste vi acceptera. Men på lång sikt är sambandet mellan företag och aktie 100 procent, som Peter Lynch så enkelt uttryckte det.
Så på något märkligt sätt raglar Ehrenberg intuitivt runt i resonemang kring tidsperspektivets betydelse för avkastning, inflationens påverkan, det spekulativa elementet i aktiemarknaden och förekomsten av luft i värderingar – och det är alla resonemang som är aktuella för investerare. Problemet är att hen inte vet vad hen pratar om. Hen påminner om ett barn som plockar upp några byggklossar med fina färger, staplar dem i en hög och utbrister: ”Titta här!”
Den här krönikan skulle bli olidligt lång om jag skulle bemöta alla av Ehrenbergs snurriga påståenden. Så jag kommer istället att skjuta ner ett av dem: att ”det långa loppet är ett omöjligt begrepp att räkna på” – eftersom Ehrenberg bygger sina efterföljande resonemang på det.
Vad en bred portfölj av aktier ger för avkastning över tid finns det mängder av statistik över sedan årtionden tillbaka. Faktum är att det finns statistik som sträcker sig tillbaka mer än 200 år. Professor Jeremy Siegel är bara en av många akademiker som sysslar med detta. I Stocks for the Long Run visar han avkastning på aktiemarknaden under olika tidperioder. Slutsatsen ser ut så här: årlig real avkastning (rensat för inflation) landar på runt 6,5 procent och årlig nominell (inklusive inflation) avkastning runt 8 procent.
Även Sverige har en lång tradition av att sammanställa historisk finansiell statistik. Den svenska börsen uppvisar samma fenomen med kraftiga variationer i avkastning under kortare tidsperioder, medan långsiktig avkastning närmar sig ungefär samma nivå med en real avkastning på drygt 6 procent och en nominell avkastning på 8–9 procent. Avvikelserna är dock stora, även under perioder så långa som årtionden.
Siegel jämför även avkastning på olika finansiella tillgångar som obligationer, guld och bankernas inlåningsräntor under olika tidsperioder. Och även här är slutsatsen tydlig. Inget slår ett direktägande i värdeskapande verksamhet över tid.
Och visst spelar inflationen roll för den reala avkastningen. I perioder med låg inflation kan vi bortse från den, men finns det långa historiska perioder med hög inflation och då får det stor inverkan. Det är därför att föredra att man tittar på real avkastning, och då finns det perioder då aktiesparande inte levererat.
Siegel visar att under perioden 2000–2012 var den reala avkastningen i princip noll. Med andra ord, en nominell avkastning utan ökad real köpkraft under en så lång period som 12 år. Samma sak i Sverige. Under 2000–2009 var real avkastning negativ, liksom den även var under perioden 1910–1919.
Vad är sannolikheten att du förlorar pengar på aktier om du är långsiktig? Siegel visar tydligt hur risken faller med tid. En aktieinvestering under en dag ger en risk på drygt 50 procent för förlust. En aktieinvestering med en tidshorisont på 17 år har noll risk.
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Det är den finstilta brasklapp som fonder brukar ha med i sin annonsering. Och det gäller både för fonder och aktier. Men för börsen som helhet talar 200 år av ekonomisk statistik ett tydligt språk. Och slutsatsen är fördömligt enkel: på lång sikt går börsen alltid upp. Men vi behöver samtidigt förstå att en genomsnittlig årlig avkastning inte är samma sak som avkastning varje år.
All data pekar mot samma sak: att vara delägare i värdeskapande verksamheter via en bred aktieportfölj producerar över tid en fantastisk avkastning. Hur stor avkastningen är beror på faktorer som risk, tidshorisont och om man tar hänsyn till inflation eller inte.
Världens rikaste aktiesparare Warren Buffett säger att alla kan bli rika på aktier, bara man inte har för bråttom. Ehrenberg har alltså alldeles för bråttom med ett tidsperspektiv på fem år. Du behöver tänka minst 20–30 år.
Börshistorien lär oss att ett regelbundet aktiesparande i kombination med tid kommer att göra dig rik. Det är faktiskt inte svårare än så. Klart du ska spara i aktier.
/Jonas Bernhardsson
Läs också:
